Konsulterna som styr skolpolitiken

posted in: | 0

Vetandets värld i P1: Två rapporter om skolan från konsultföretaget McKinsey & Company har fått mycket stor spridning bland politiker, forskare och lärare. I del två i serien Pisadoktrinen ställer vi frågan vad det är som gör de två rapporterna så speciella och hur banden mellan OECD:s mycket inflytelserika Pisa-prov och konsultbolaget ser ut.

”De som vet allra bäst vad som fungerar inom utbildning är konsultföretaget McKinsey och OECD:s Pisa. Vi alla är skyldiga de ett stort tack för allt det de gjort för våra barn”, anser Storbritanniens före detta utbildningsminister.

Pisa levererar mätdata över världens skolsystem. McKinsey i sin tur har använt den informationen för att skriva två mycket inflytelserika rapporter, där de självsäkert talar om vad som enligt dem gör skolsystem framgångsrika.

Forskaren Frank Coffield vid Institute of Education vid University of London sågar rapporterna och visar att de är metodmässigt felaktiga, saknar bevis för sina teser, har ett auktoritärt språk och eftersom de är ovetenskapliga är de också farliga, enligt honom. OECD:s Pisa-chef Andreas Schleicher som har skrivit ett mycket positivt förord till den första rapporten medger nu att metodiken i rapporterna är svag men står fast vid att de har ett värde i att ha gett nya perspektiv på skoldebatten.

Sverker Lindblad, pedagogikprofessor i Göteborg säger att McKinsey-rapporterna haft ett mycket stort inflytande över debatten i Sverige och att det är synd att det sker på bekostnad av annan akademisk kunskap inom området. Hjärnforskaren Martin Ingvar som i flera sammanhang hänvisat till McKinseys arbete förklarar det med att akademin misslyckats med att leverera det som beslutsfattarna behöver.

I programmet medverkar Andreas Schleicher, chef för OECD:s Pisa-undersökning, Heinz-Dieter Meyer, Pisa-kritiker vid State University of New York, Sverker Lindblad, professor i pedagogik i Göteborg, Martin Ingvar, hjärnforskare på KI, Mona Mourshed, konsult på McKinsey & Company och Frank Coffield, professor vid Institute of Education vid University of London.

Programmet sändes första gången den 2 april 2015.

Pisa – det globala utbildningsministeriet

posted in: | 0

Vetandets värld i P1: Pisa-provet har förvandlats till en global maktfaktor. Organisationen OECD som står bakom provet har konstaterat att 35 av 37 tillfrågade länder uppger att Pisa är betydelsefullt eller mycket betydelsefullt för deras skolpolitik. Men allt högljuddare kritiker anser att Pisas makt utnyttjas för starkt genom att OECD lägger sig i länders interna angelägenheter. Pisa skadar skolan, anser de.

OECD:s Pisa-test har blivit en global måttstock på hur ett lands skolsystem mår och den som håller i måttstocken heter Andreas Schleicher.

Han är chef för Pisa och har kallats för hela världens skolmagister och anses vara världens mäktigaste man inom utbildning. Med Pisa-resultaten i handen reser han jorden runt för att tala om för världens regeringar vad de kan göra för att förbättra sina skolsystem.

Men kritiker som Heinz-Dieter Meyer, Ulf P Lundgren och Paul Andrews anser att Pisa utnyttjar sin makt alldeles för starkt och att Andreas Schleicher gör grova förenklingar och jämförelser mellan länder som Pisa-resultaten inte har täckning för.

Pisa-provet som görs av 15-åringar i ett 70-tal länder ger mycket värdefull information om problem i skolan, men resultaten måste användas med försiktighet, anser Magnus Oskarsson som är projektledare för Pisa i Sverige.

Trots det fortsätter OECD att bygga ut det inflytande de fått genom Pisa. Flera länder har drabbats av så kallad Pisa-chock. Dåliga resultat eller vad som påståtts vara dåliga resultat har utlöst en våg av reformer och förändringar. Samtidigt pekar utbildningsforskare som Margareta Serder på hur krångliga provuppgifter och dåliga översättningar gör bedömningar mellan länder mycket vanskliga.

I programmet medverkar Andreas Schleicher, Pisa-chef, Heinz-Dieter Meyer, professor vid State University of New York, Ulf P Lundgren, professor i pedagogik i Uppsala samt skolverkets första generaldirektör, Margareta Serder, doktor i utbildningsvetenskap och vetenskaplig ledare för skolan i Skåne, Paul Andrews, professor i matematikens didaktik vid Stockholms universitet, Stefan Hopmann, utbildningshistoriker och professor vid universitetet i Wien, Jessica Sun, lärare vid internationell skola i Xián och före detta elev i Kina, Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet i Härnösand och ansvarig för Pisa-provet i Sverige.

Programmet sändes första gången den 31 mars 2015.

Ständig väntan på våldsamma vulkanutbrott

posted in: | 0
CC Wikipedia
CC Wikipedia

Vetandets värld i P1: I Indonesien är världens vulkanrikaste land och med över 100 aktiva vulkaner pågår nästan alltid minst ett utbrott i landet. I ett allt mer tättbefolkat land, med en snabbt växande ekonomi, har också behovet av att förutse vulkanutbrott och hantera konsekvenserna blivit allt viktigare.

Vulkanen Merapis kraftiga utbrott i oktober 2010 blev något av en väckarklocka. 350 människor miste livet och hundratusentals evakuerades från sina hem. Boskap dödades, åkrar ödelades.

Efter att ett decimetertjockt lager grå aska lagt sig över allt och alla i miljonstaden Yogyakarta lamslogs livet där i två veckor. Idag är Merapi den mest välbevakade av alla indonesiska vulkaner. På Merapi Volcano Observatory visar Agus Budi Santoso upp kontrollrummet och hans kollega Hanik Humaida förklarar hur kemiska undersökningar av gaser kan ge ledtrådar om vilken typ av utbrott det kommer att bli.

Geologen Börje Dahrén på Uppsala universitet har besökt Merapi flera gånger och förklarar hur lokalbefolkningen nu engageras med att samla in stenprover och rapportera skalv. Förhoppningen är att deras deltagande leder till att de senare ska visa större intresse för forskarnas varningar om kommande utbrott.

I programmet medverkar Mah Sony, vulkanklättrare och guide, Ramli, guide, Mahjum, resebyråinnehavare, Börje Dahrén, geolog och vulkanforskare vid Uppsala universitet, Hanik Humaida, kemist på Merapi Volcano Monitoring Center och Agus Budi Santoso, ansvarig för övervakningen av vulkanen Merapi.

Sändes för första gången den 11 februari 2015.

Sandtjuvarna

posted in: | 0

Skramliga motorer driver pumparna som flyttar sanden från bassänger till väntande lastbilarKlotet i P1.Den globala byggboomen har fört med sig ett ständigt ökande behov av sand som byggmaterial. Men hungern efter sand har på många håll börjat leda till märkbara miljöproblem. Framförallt i utvecklingsländer tas sand direkt från sandstränder eller pumpas upp ur hav och floder – nåt som drabbar både djurlivet, mikroorganismer å grundvattenflödet – å dessutom lett till att många havsstränder nu krymper i storlek.

Grön märkning räddar inte regnskogen

posted in: | 0

Minst tre miljoner indonesier beräknas vara direkt sysselsatta tack vare palmoljanVetenskapsradion nyheter / Klotet i P1. Palmolja, ett billigt vegetabiliskt fett som används i många livsmedel och även i biobränslen, har fått hård kritik för att orsaka omfattande regnskogsskövling. Branschens svar har blivit att införa en hållbar standard för palmolja. Men nu kritiserar forskare strategin för att vara verkningslös i bevarandet av regnskogarna.


Långsam utveckling av hållbar palmolja

posted in: | 0

DSC_0593Klotet i P1. De senaste tio åren har den kvarvarande regnskogen i Sydostasien minskat kraftigt. En viktig orsak till det är palmoljan, det billiga fett som återfinns i allt från kakor till raklödder, tvål, skönhetskrämer och bilbränsle. Stora områden regnskog har avverkats för att ge plats för palmoljeplantager. Kritiken mot producenterna som använder oljan har varit hård. I en uppmärksammad kampanj jämförde Greenpeace chokladbiten Kit Kat med avhuggna orangutangfingrar, eftersom orangutanger dödas när skogen huggs ner. Livsmedelsindustrins svar på den här kritiken har varit att ta fram en standard för hållbar palmolja, för att minska avskogningen. Men har palmoljeindustrins initiativ faktiskt bidragit till minskad avskogning? Reportage i Klotet.


Formula e – racing på batteri

posted in: | 0

DSC_0439Klotet i P1. Formel E drog igång i år. Det är motsvarigheten till motorsportens elitserie Formel 1, fast de här bilarna susar fram i över 200 kilometer i timmen utan avgaser. Entusiasterna hoppas att det här ska bidra till elbilens allmänna acceptans även utanför tävlingsbanan. Deltävling nummer två i den här nya serien gick av stapeln i slutet av november i staden Putrajaya i Malaysia. Reportage från tävlingen i Malaysia i Klotet.

Teknik från helvetet gav nobelpris i Kemi

posted in: | 0

hellVetandets värld. Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien. I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga.

Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik. Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det gick att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande regler. Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå. Ingen trodde dock på hans idéer och därför fick han heller inget jobb i Tyskland. Han vände Tyskland ryggen och hamnade till slut i Åbo i Finland. Det var också där, i sitt lilla studentrum, som han kom på nyckeln till hur ett mikroskop med tidigare oöverträffad förstoringsförmåga skulle kunna byggas.

Hans efternamn, Hell, ger en fingervisning om vad det handlar om: på tyska betyder hell ljus och tekniken bygger på att utnyttja enskilda molekylers förmåga att skicka ut ljus för att avbilda ett objekt. Att hell på engelska betyder helvete gjorde att tekniken, som till en början var krånglig att använda, fick smeknamnet teknik från helvetet.