Civil olydnad i kampen mot klimatförändringen

posted in: | 0

Tusentals aktivister trotsar vattenkanoner och pepparspray för att blockera brunkolsutvinning utanför Köln i Tyskland.
Foto: Ende Gelände

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i kampen mot klimatförändringarna. Många av metoderna kommer från Tyskland där civil olydnad har en lång tradition inom miljörörelsen. I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig mer än 1500 personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. Selma Richter, talesperson för Ende Gelände som organiserade massaktionen utanför Köln, förklarar att man driver på nedläggningen av kolkraft underifrån, och att det är en effektiv metod eftersom det betyder ekonomisk skada för bolagen som utvinner kol. Den här typen av aktioner i civil olydnad kommer att bli vanligare i framtiden, spår Dieter Rucht, professor i sociologi i Berlin, som i årtionden studerat sociala rörelser. Att den här rörelsen är så stark just i Tyskland beror bland annat på en sund skepsis mot staten, säger Stellan Vinthagen, som är både aktivist och professor i sociologi. Han innehar en särskild professur inriktad just på motstånd och civil olydnad vid University of Massachusetts Amherst. Reportage i Sveriges Radio.

ill – SIREN igen
ill – LJUD helikopter – anette selles video
ill – !! Wir sind friedlich was seid ihr

Tusentals personer klädda i vita engångoveraller kommer rusande över en vintrig potatisåker. Ovanför smattrar en polishelikopter.

Ill – mer upphetsat

Den vitklädda horden väller fram över en avspärrad motorväg, uppför en brant slänt och ner igen på andra sidan. Allt medan de blir nedsprutade med vattenkanoner och pepparspray.

Det här är olydiga människor. Civilt olydiga – i vad som av arrangörerna kallas för den största civil olydnad-aktionen mot kolbrytning någonsin. Scener som vi sällan sett i Sverige. Men som i Tyskland är relativt vanliga.

Det här är Vetandets värld i Sveriges Radio P1, som idag handlar om den tyska miljörörelsen – och varför den är så stark just här, i Tyskland – å hur den här sortens protester påverkar politiken. Jag heter Marcus Hansson.

Låt oss stanna kvar en stund till i kaoset i närheten av Europas största brunkolsdagbrott, Hambach, strax söder om Köln, nu i slutet av oktober:

ill – Ill – !!! SUPERSNYGG chant + wir befinden uns auf die richtige seite der geschichte

Vi är 6500 aktivister å på väg för att blockera brunkolsinfrastruktur, politikerna gör för lite för att stoppa klimatförändringarna – därför tar vi saken i egna händer, det berättar här Nike Mahlhaus, talesperson för organisationen Ende Gelände – här i en video postad på twitter.

Ill – Ende Gelände – Kohle stoppen Klima schützen!

Samma kväll ska minst 1500 av de här aktivisterna övernatta liggandes på en järnväg, på privat område som de inte har rätt att vara på. Vissa av dom kommer att kedja fast sig i en bit järnvägsräls, för att försvåra polisens arbete att bära bort dom.

Att ta lagen i egna händer – att bryta mot regler – vad är det som ger en rätt att göra det? Att försöka stoppa verksamheter som har lagens stöd – även om de är problematiska. Å varför är det vanligare i Tyskland än exempelvis i Sverige?

Ill – !! finns i ty förståelse för behjovet av civ o – inte lika kontroversiellt som i sve

Det här är Stellan Vinthagen. Han är professor i sociologi både vid Göteborgs universitet – och vid University of Massachusetts Amherst i USA. Där innehar han en särskilt inrättad professur för att studera just civil olydnad och civilt motstånd. Och – så är han också själv aktivist – som bland annat deltagit i aktioner mot kärnvapen i Tyskland, å mot israels blockad av Gaza. Han har också blivit dömt till och suttit i fängelse för sitt deltagande i icke-våldsamma aktioner.

Ill – ! min tjänst: skapa utbyte akademi – fredligt motstånd

Med tanke på att aktivister i civil olydnad bryter mot lagen så kan man ställa sig frågan varför man från forskarhåll ska hjälpa dom att finslipa sina tekniker:

ill – !! om bryter mot lag i diktatur så ej dilemma – men om gör i demokrati så kan finnas dilemma
ill – ! har verkat demokratiserande – många fri och rättigheter har skapats på det här sättet
ill – !! tydligt historiskt : kvi bögar svartas rättigh – som olydliga org satt press på pol genomföra – vore konstigt om ej iniom milöjö samma sak

Å där har Tyskland, enligt Stellan Vindhagen, spelat en helt avgörande roll:

ill – !! tyskland varit helt avgörande – särskilt med stora välorg aktioner – drivit på utvecklingen

Å med det så återkommer vi till miljörörelsen i Tyskland och civil olydnad – och frågan varför den är så stark just där. Man kan säga att allting började 1973 :

ill – wyhl ansage ort

Här hör vi i en gammal inspelning hur politiker just berättat att det är den lilla orten Wyhl, vid floden Rhen i sydvästra Tyskland, som valts ut som byggplats för ett nytt kärnkraftverk. Men folk blir rasande. Lokala vinbönder oroas över att ångan från kyltornen på kärnkraftverket ska leda till mer regn och därmed sämre vinskörd. En stor proteströrelse uppstår – och byggarbetsplatsen för det tilltänkta kärnkraftverket ockuperas:

ill – !! Wyhl – ockupationen av byggplats för AKW

10 000-tals demonstranter tränger in på byggarbetsplatsen i en illegal ockupation, det berättar Dieter Rucht, professor i sociologi vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung. Tyngdpunkten i hans forskargärning har legat på just protester och sociala rörelser.

ill – forts – !! Wyhl – ockupationen av byggplats för AKW –

Den illegala byggplatsockupationen i Wyhl varade i fyra månader – och slutade kuriöst nog med att aktivisterna och delstatsregeringen tillsammans undertecknade ett avtal där politikerna gjorde eftergifter i utbyte mot att ockupationen avbröts.

Ill – protestsång start

Ändlösa juridiska turer följde. Å – nåt kärnkraftverk blev det aldrig. Så här lät en av de populära protestsångerna från den tiden:

ill – forts – protestsång start

Under resten av 70-talet och 80-talet växte sig anti-atom-rörelsen mycket stark i Tyskland, å samlade tiotusentals demonstranter vid olika kärnkraftsbyggen. Enligt Dieter Rucht finns det tre bakomliggande orsaker till den här utvecklingen. För det första har tyskland en mer än 100 år gammal tradition av landskapsskydd grundad i en slags naturromantik, för det andra är Tyskland ett mycket tätbefolktat land där industrialisering snabbt blir väldigt påtaglig för många medborgare. Å för det tredje gjorde 68-rörelsen – där andra frågor och samhällsförändringar stod i centrum – att också den begynnande miljörörelsen fick draghjälp.

Ill – DUBE-Atomkraft-Nein Danke! (HD) 2011

Men det var inte bara med fredliga metoder. Ibland gick det mycket hett till – särskilt vid bygget av kärnkraftverket Brokdorf utanför Hamburg 1981 : händelser som senare skulle få mycket stor betydelse för synen på civil olydnad i Tyskland. Politikerna hade gett order om att dra igång bygget mitt i natten för att föregå demonstrationer och dessutom utlyst demonstrationsförbud. Men inget hjälpte. I en av de demonstrationer som följde marscherade 100 000 människor mot Brokdorf-bygget med målet att ockupera byggarbetsplatsen, som då skyddades av ett rekordstort polisuppbåd på över 10 000 man.

Ill – wasserwerfer – marsch!

Vattenkanon – marsch! Ropar polis i gamla tevebilder från 81, å vi ser vattenstrålar träffa demonstranter. I de strider som följde skadades 128 poliser och 100-tals demonstranter. Det talades om inbördeskrigsliknande förhållanden. Men, till slut förlorade demonstranterna. Kärnkraftverket byggdes – och är idag fortfarande i drift.

Ill – Atomausstieg (Das anti- AKW Lied) (1)

De här tidiga tyska protesterna inspirerade i sin tur aktivister i USA. De plockade upp stafettpinnen av tyskarna – och utvecklade konceptet med massaktioner i civil olydnad – men i riktning mot en platt, demokratisk struktur där alla aktivister också fick träning i hur de skulle agera. Det här var då något helt nytt – eftersom tidigare rörelser, som exempelvis medborgarrättsrörelsen i USA – kretsat kring en central ledargestalt i form av Martin Luther King.

Ill – !!! koordinering, vängrupper – platt org – allt som utv efter gandhi – kommer från t yskland
ill – .. men fomulerades i usa och kom sen tillbaka t tyskland

Å därmed är vi framme vid 2018 igen – och kampanjen Ende Gelände – som organiserade aktionen mot brunkol som vi hörde om i början av det här reportaget. Enligt Stellan Vinthagen så har de jobbat exakt enligt den modell som utvecklats i ett samspel mellan USA och Tyskland.

ill – gruppe etc

Du lyssnar på vetandets värld i Sveriges Radio P1 – om framväxten av den tyska miljörörelsen och civil olydnad. Jag heter Marcus Hansson.

Ja, hur går det till då rent konkret – dom väloljade aktioner som uppstått genom kunskapsutbyte mellan USA och Tyskland? Dagen innan de vitklädda demonstranterna tågar mot brunkolsdagbrottet så besöker vi deras camp. Det är en stor och mycket välorganiserad tältby, mitt ute på en åker. Å mitt i tältbyn reser sig ett stort cirkustält.

Ill – hallo hallo

Inne i tältet är det smockfullt med folk. Det pågår ett så kallat delegationsplenum – där information inför aktionen delas ut till de olika undergrupperna. Hur man ska bete sig om man blir gripen av polis, vem man kan vända sig till, å om vikten av att aktionen förblir våldsfri – och så vidare. Allt är mycket välorganiserat och informationen översätts synkront till franska, spanska och engelska.

Ill – Ill – Francaise
ill – EG – ljud camp (1)

Utanför tältet träffar vi aktivisten och tvåbarnspappan Martin, 35 år gammal.

Ill – ett finger sammansluning 500-1000 pers som strategikst fgår runt poliskedjor för nå mål

Martin berättar att demonstranternas strategi bygger på den så kallade fingermetoden. Alla delas in i fem grupper – en grupp för varje finger, alltså. Ett finger består av 500 till 1000 personer, som marscherar iväg i en lång rad. När ett finger sen närmar sig polisens avspärrningar så sprider de ut sig på bredden – så a0tt polisens kedjor tunnas ut – å aktivisterna utan våld kan passera avspärrningarna.

Ill – !! Vi tagit konsensbeslut ej våld från oss – vi flyter genom poliskedjor – men angriper inte polisen

Å, fortsätter Martin, aktivisterna har gemensamt kommit överens om att ingen eskalation i våldsam riktning ska utgå från dom. Man angriper inte polisen, utan flyter, som han säger, genom raderna med polismän.

Just det här att protesterna ska ske utan våld är viktigt, enligt arrangörerna, vilket betonas gång på gång. Våldsamheter riskerar att minska sympatierna från majoritetssamhällets sida. Så, efter att ha tillbringat natten på järnvägsrälsen så hade dom 1500 aktivisterna dessutom tagit med sig allt skräp – å inte lämnat ettt endaste bananskal efter sig, enligt polisuppgifter.

Och, ja, Martin är medveten om att det han gör är olagligt:

ill – !! olagligt? ja, inte lagligt – men räcker inte demonstrera -pga läget så dramatist – vi beredda med våra kroppar stoppa + ta straff

Men med tanke på det allvarliga läget med klimatförändringarna, så är vi beredda att använda våra egna kroppar å ta ett straff för att skapa uppmärksamhet kring frågan, säger Martin:

ill – forts. – !! olagligt? ja, inte lagligt – men räcker inte demonstrera -pga läget så dramatist – vi beredda med våra kroppar stoppa + ta straff

Ja vi hör alltså tvåbarnspappan Martin, som snart ska ge sig av för att ockupera brunkolsinfrastruktur – i kampen mot klimatförändringar. Är han rädd, undrar jag? Nä, det jag ser här i lägret är beslutsamhet – och inte rädsla, säger han:

Ill – jag ser totale entschlossenheit – keine angst

Även om Martin komer att bli angripen med pepparspray och vattenkanoner och slagen på med batong, så har han relativt lite att frukta. För, i Tyskland, efter de mycket omfattande kärnkraftsprotesterna på 70- och 80-talen, så har det växt fram en ny syn på civil olydnad – som på många vis skiljer sig från den i Sverige.

ill – ! brokdorf-urteil 1985

Helt avgörande var tyska högsta domstolens så kallade Brokdorf-dom från 1985, säger Civil-olydnads-forskaren Dieter Rucht. Då, efter de rekordstora och närmast slagfältsliknande protesterna där, kom ett mycket viktigt domslut, som slog fast aktivisters rätt att demonstrera och som introducerade en generösare och flexiblare syn på civil olydnad.

Ill – !! bemärkenwert att BfG ändrat sig och blivit mer flexibel i umgang m civ ungejh

Tidigare hade civil olydnad rakt av ansetts vara försök att underminera systemet – men nu, fick domstolarna förståelse för att civil olydnad under vissa omständigheter kan vara legitimt, säger Dieter Rucht:

ill – !!! Där tidigare åsikten all protest var illegal försök underminera systemet – så blev civb ungeh – mer och mer salongsfähig

Det har i sin tur lett också till att polisen blivit mer tillbakahållen och att grova våldsamheter från båda sidor, som, då på 80-talet, blivit mer sällsynta.

Ill – !! I Ty större förståelse för att det här är en viktig tradirtion

Forskaren och aktivisten Stellan Vinthagen igen:

ill – forts – !! I Ty större förståelse för att det här är en viktig tradirtion
ill – !!! i ty finns inte samma avståndstagande mot idén att göra civ olydnad som det gör i sverige
ill – !! bland sve politiker en syn att alltid är fel – att lagliga vägen är ända vägen att gå

Enligt Dieter Rucht så hänger den bredare acceptansen för civil olydnad samman med en förändrad syn på rätt och moral, som växt fram de senaste årtiondena. Sociologer talar om så kallad postkonventionell moral.

Ill – post konv moral

Det betyder att man i grund och botten står bakom idén om lag och ordning i samhället – men att man inte anser att lagen alltid är sista ordet, utan att lagar måste nagelfaras utifrån vad som är rimligt och etiskt försvarbart, förklarar Dieter Rucht.

Ill – !! i grundf och botten för lag och ordning – men menar att lagar inte sista ordet – ocjkså måste kritiskt betraktas angemessen etnisht verteretbar

På lång sikt – en utveckling som gynnar civil olydnad, sammanfattar Dieter Rucht:

ill – !!! en långfristig utveckling som gynnar civ olydnad

Även Stellan Vinthagen ser en utveckling där civil olydnad blir vanligare:

ill – !! civil olydnad blivit globalt viktgiare -tveklöst så – i sve nej

Men – vad är det då som talar för att Sverige skulle vara annorlunda i sin syn på civil olydnad?

Ja, Dieter Ruchts förklaring är att sverige – och de andra skandinaviska länderna helt enkelt har en konfliktkultur som är radikalt annorlunda än exempelvis syd- och centraleuropa. I Skandinavien är de statliga institutionerna relativt lätt tillgängliga för medborgarna. Å det betyder att om nån protesterar, så lyssnar myndigheterna. På så vis desarmeras konflikter innan de hunnit växa. Därmed minskar också behovet av civil olydnad.

Ill – om problem komfliklt – så bjuder in t ill samtal – blir aufgegriffen på tidigt stadiuym
ill – .. und entschärft

Men, nu har vi ju det här problemet som heter klimatförändringen. Å där vi idag inte är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att kraftigt bromsa in utsläppen av växthusgaser. Det är därför forskare som Stellan Vinthagen – å som ju själv också dessutom är aktivist – tror att civil olydnad så som sker i Tyskland kan komma att spela en viktig roll i just kampen att bromsa klimatförändringen:

ill – MILJÖLJUD – MARTIN

Allra sist återvänder vi till protestcampen utanför Köln, där förberedelserna att blockera brunkolsinfrastruktur pågår för fullt. Vetandets värld har i Sveriges Radio P1 har idag handlat om den tyska miljörörelsens framväxt – och den viktiga roll som civil olydnad spelar där – och som forskare spår kommer få en allt viktigare roll i framtiden. Jag heter Marcus Hansson. – å vi ger sista ordet till aktivisten Martin – som i sin vita engångsoverall redan har svaret klart för sig.

Ill – Ill – underbar känsla

Det är en underbar känsla, säger han, att tillbringa natten i det ökenliknande landskapet i ett brunkolsdagbrott – å med sin egen kropp – blockera utsläppen – å därmed bidra till att vi kanske fortfarande kan bromsa klimatförändringen.

Ill – !!! om underbara känslan 1a gg i dagbrottet – att vi här och stoppar källan t utsläppen – och bidrar t hindra kli change

SLUT