Så kopplas hettan till klimatförändringen

Beror sommarens rekordvärme på klimatförändringarna? Den frågan ställer sig många – och den går att svara på. För de senaste åren har den forskning som kan koppla ihop enskilda väderfenomen med ett av människan orsakat varmare klimat utvecklats med stormsteg.

Vetandets värld i Sveriges Radio P1. Medverkande: Martin Hedberg, meteorolog, Geert Jan van Oldenborgh, forskare vid kungliga nederländska meteorologiska institutet, Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI.

ill – Gyllene tider – Sommartider
ill – may hottest in 120 yrsd
ill – … historcic wildfire largest ever in california
ill – todos los recordes de temlar om när forskare bättre försöker förstå hur höga temperaturer bildas i städer, så kallad urban uppvärmning. Det är mycket lättare att kartlägga ett sånt fenomen med många amatörstationer istället för en enda officiell mätstation ute på flygplatsen, säger Geert Jan van Oldenborgh.

Ill – ex mäta spridningvärme i städer – bättre med många små priva

Så, förutom de gamla vanliga nyårslöftena, att sluta äta kött, sluta flyga, sluta konsumera och sluta åka bil, kan väderintresserade medborgare senare i höst när SMHI drar igång sitt projekt, bidra till klimatforskningen med hjälp av sina privata väderstationer.

Ill – Ted Gärdestad- Himlen är oskyldigt blå

Allra sist återvänder vi till meteorologen Martin Hedberg, som ska ge oss en långtidsväderprognos för de kommande åren. Den låter så här:

Ill – !! Jetvindarna kommer sakta ner ännu mer

En ännu långsammare jetvind. Å därmed – troligen ännu mindre krafter som driver undan hög och lågtryck. Martin Hedberg igen:

ill – !! om 20 år – kan vara nåt annat som styr hög och lågtryck – kanske ingen jetvind alls längre – istället monsunregn ….

Planeten brinner å glaciärer försvinnar, bergstoppar smälter å rekord välter:

ill – spanska
ill – deu – 39
ill – 8500 records broken …

Frågan som alla ställer sig är om det här beror på klimatförändringarna?

I vetandets värld idag får du svaret på den frågan. Det ska det handla om sommarens värmebölja och kopplingen till den globala uppvärmningen – och hur forskare de senaste åren blivit allt bättre på att kunna koppla ihop enskilda väderhändelser med klimatförändringen. Jag heter Marcus Hansson.

ill – Enok: Ja klart förändrats mkt sen jag började med väderleken …

Kommer ni ihåg legendariske väderspåmannen Enok Sarri? Han som spådde väder i reninälvor och aborrfenor?

Ill – i skåne ingen sommar

Redan då, 1987, när det här spelades in, klagade väderspåmän som Enok Sarri över att det var det knas på klimatet, å att de gamla knepen inte längre funkade. Det fanns alla möjliga teorier om varför allt var så konstigt:

Ill – JD: Enok, ligger invandrarna bakom vårt förändrade klimat?

Inte ens då på 1980-talet var det många som trodde på teorin att invandrarna pajat vädret. Idag år 2018 har vi en god förståelse för vad som ligger bakom den rekordvarma och regnfattiga sommaren.

Martin Hedberg är meteorolog:

ill – !! bra om jetvindar – förr 3-5 dar – nu pga issmält mindre temp skillnad -därmed svagare jetvindar – å stabilare väder
ill – Mkt långvarigtg högtryck – länge varmt och torrt –
ill – bla
ill – ! 2 orsaker: 1) pga varmare 2) svag jetvind som inte förmår flytta på högtrycket

Det är alltså Jetvinden, eller jetströmmen, som spelat den viktigaste birollen i sommarens väderdrama. Jetvinden, annars mest känd för att göra så att flygresan till USA går fortare än planerat. Eller långsammare, om man har otur och får motvind. Å när den nu försvagas så orkar den inte driva undan det väder som parkerat över skandinavien.

Ill – ! jetvindarna uppstår genom skillnaden kall luft arktis o varm luft ekvatorn
ill – ! svagare jetvind gör HT stannar längre på samma ställe – kallas blockeringar
ill – !! bra om jetvindar – förr 3-5 dar – nu pga issmält mindre temp skillnad -därmed svagare jetvindar – å stabilare väder
ill – ! .. så med HT blir varmt , jfr vinter kallt – krävs jetvind driva bort? Ja så kan se – ex meander – bergskedjor

Å enligt samma logik med svaga jetvindar som ger fastlåsta väder – har andra delar av världen under sommaren haft ett regnmoln parkerat ovanför huvudet.

Ill – 193170__netaj__thunder

Island till exempel, där har det varit rekordfå soltimmar den här sommaren, de har haft den blötaste sommaren på över 100 år:

ill – Group ( 396483__macdaddyno1__big-rain-drops-2,
ill – !! ja, hänger absolut ihop med island – regnigt och mulet där

Å det handlar inte bara om att jetvinden stannat av, utan också om att den nya, långsammare jetvinden, hamnat i en slags självsvängning, som en stående ton ungefär, som förstärker effekten med blockerade vädersystem:

ill – !! jetvinden kommer i svängning med Skanderna – bildar då stabilt läge

ill – forts – Tomas Ledin- Sommaren är kort Lyrics

Du lyssnar på Vetandets värld i SR P1, med mig Marcus Hansson. Det handlar om sommarens rekordvärme, orsakerna till den, och, det som vi nu ska fokusera på – forskning som gör att det går att slå fast till vilken grad ett visst extremt väderfenomen beror på dom av oss människor orsakade klimatförändringarna. Det är ett forskningsområde som kallas för extreme event attribution studies. Alltså attribution, eller tillskrivning, av en extrem händelse.

ill – .. senaste åren utvecklat metod svara på det vet sätt -event attribution
ill – 05 Talisman ( Air )

Geert Jan van Oldenborgh är klimatforskare vid Kungliga nederländska meteorologiska institutet i Utrecht. Å så är han en av forskarna bakom nätverket World Weather Attribution Project som de senaste tio åren arbetat med att utveckla metoder för att kunna svara just på frågan till vilken grad ett visst väderfenomen orsakats av klimatförändringen.

Extremväderattribution talar alltså om för oss hur mycket en viss väderhändelse ska skyllas på den av människor orsakade klimatförändringen respektive hur stor del som kan tillskrivas naturliga vädervariationer.

Å det går till så att Geert Jan och hans kollegor med hjälp av datorer simulerar en jord där människan inte grisat ner atmosfären med koldioxid, luftföroreningar, metan och så vidare – och sen jämför det med statistik från verkligheten:

ill – ! sen gör två körningar en med oskuld jord utan co2 aerosol osv – ser hur många fler heatwaves får i ena

Sen räknar man hur många extremhändelser, till exempel värmeböljor, som man får i de olika simuleringarna. En slags statistisk analys med andra ord.

Ill – forts – ! sen gör två körningar en med oskuld jord utan co2 aerosol osv – ser hur många fler heatwaves får i ena

Det senaste som forskarna i World Weather Attribution Project räknade ut var att sommarens värmebölja över norra Europa var mer än två gånger så trolig att inträffa som om människan inte skulle ha påverkat klimatet. För Danmarks del beräknas chansen att drabbas av sommarens värmebölja vara hela fyra gånger så stor på grund av det av människor förändrade klimatet.

Sverige då? Ja, där var det svårare för forskarna att dra tydliga sluttsatser. Tidigare modeller har nämligen visat att Sverige egentligen borde ha fått mer nederbörd än torka, på grund av klimatförändringarna. Torkan har alltså överaskat forskarna:

il – !! Torkan – faktiskt mindre chans att få pga cli change

Sedan forskningsområdet grundades för drygt 10 år sedan har det publicerats 100-tals studier. Sen några år tillbaka ger också det amerikanska meteorologiska sällskapet ut en årlig specialutgåva dedikerad till extremväderattribution. I den senaste utgåvan, som kom ut i december förra året, så kunde forskare i 21 av 27 studerade extrema väderhändelser från hela jordklotet dra slutsatsen att mänskliga utsläpp kraftigt ökat risken för att det studerade fenomenet skulle inträffa. Bara sex fenomen gick inte att koppla ihop med det av oss människor orsakade varmare klimatet. Men, den stora nyheten var att för tre av de studerade väderhändelserna, så vågade forskarna för första gången dra slutsatsen att väderfenomenen är helt människans skuld. Om inte vi ändrat klimatet hade de helt enkelt inte kunnat inträffa. Så här lät det på presskonferensen när resultaten presenterades:

ill – !! could not have happened w/o cli change

Det rör sig om tre värmeböljor: Först den globala värmeböljan 2016, å nummer två, värmeböljan som drabbade stora delar av sydöstra Asien, det året. Nummer tre handlar om det rekordvarma vattnet i Berings hav åren 2014 till 2016 – den så kallade varmvatten- blobben:

ill – that stretch of warm water …

Varmvattenblobben var lika stor som fyra stycken Sverige placerade bredvid varandra å ledde till kalabalik i ekosystemen. Tropiska fiskar hemmahörande i Hawaii dök helt plötsligt upp utanför Alaskas kust. Å tusentals sjölejonungar svalt, eftersom deras favoritmat simmat iväg mot kallare vatten:

Ill – Look out ! soon …

The Blob alltså – passande nog döpt efter en skräckfilm från 1958:

ill – forts – Look out ! soon …
ill – it is undestructible nothign can stop it

Å gemensamt för de här tre extrema värmeböljorna är alltså att de enligt forskarna helt kan skyllas på oss människor. Så här lät det i Indien då för 2 år sen:

Ill – Record heat wave scorches India

Ja, som att sitta i en ugn, sa reportern från CNN om temperaturer strax över 50 grader i Indien för två somrar sen. Idag är det just värmeböljor som är lättast att koppla till ett av människor ändrat klimat – å ju större det studerade området dessto enklare. Små lokala fenomen, som bränder eller stormar är det fortfarande svårt att slå fast till hur stor del de skapats av klimatförändringarna, men något som forskarna hoppas bli bättre på kommande år:

ill – ! forskarna nu börja kartlägga mer komplexa fenomen så att kan koppla t cli change

Så, vad kan man då konkret använda attributions-forskning till?

ill – ! ex Red cross cli ctr – kan använda snabb analys för bestämma var återuppbygga ex vis

Exempelvis Röda korsets klimatcenter, berättar Geert Jan van Oldenborgh, använder sig av attributionsforskningens resultat när de efter en katastrof ska ta beslut om återuppbyggnad – om man ska göra det på samma ställe, eller kanske nån annanstans, där man är mindre utsatt för en viss typ av väder.

Det finns också förhoppningar att extremväderattribution i framtiden kan komma att användas som bevismaterial i domstolar – för att så att säga bevisa att exempelvis oljebolag är medskyldiga till konkreta väderhändelser. Men det är som sagt fortfarande idag inget som prövats i skarpt läge, även om vissa organisationer visat intresse.

Å så handlar det förstås om att snabbt och kraftfullt kunna gå ut med tydlig information att en extrem väderhändelse till stor del beror på våra mänskliga utsläpp.

ill – !! i europa ej så viktig – men i USA där många fortf tror ej beror på människor ioch att går göra nåt åt det – där viktgit

Det är kanske inte så viktigt i Europa, säger Geert Jan van Oldenborgh, men det är det i USA där fortfarande idag många ifrågasätter att människan ligger bakom klimatförändringarna.

Så, för att nu snabbare kunna sprida kunskap om hur stor roll klimatförändringen spelar vid en viss väderhändelse, är nu forskarna igång med att lämna över sina beräkningsmodeller och verktyg till meteorologerna – så att de snart kommer att kunna rapportera om kopplingen till klimatförändringarna nästan samtidigt som ett extremt väderfenomen pågår.

Med början nästa år ska kopernikus-programmet, som är EU:s gemensamma klimatövervakningstjänst, löpande börja utvärdera olika extrema väderhändelser enligt forskarnas attributionsrecept.

Ill – Copernicus project early next year

Även på SMHI är man intresserade av att kunna använda extremväderattribution. Därför är även Sverige med på ett hörn, men man räknar med att det kommer att dröja ytterligare ett par år innan attribution blir en naturlig del av väderprognoserna. Å det man då kommer att kunna säga, i samband med en viss extrem väderhändelse, är hur ofta man kan räkna med att just den typen av händelse kommer att ske framöver, och hur mycket sannolikheten för och styrkan i väderhändelsen, beror på just klimatförändringarna:

ill – MultiTrack -> attribution statement 3 parts.. .

Om du tycker att allt det här känns hopplöst och deprimerande och klimatångesten river i dig, finns det faktiskt en sak som du kan bidra med nu för att rädda klimatet. Å det handlar inte om att sluta flyga eller sluta äta kött. Det det handlar om är ett nytt projekt från SMHI där vanliga medborgare kan skicka över sina egna väderdata till meteorologer och forskare. Josef Runbäck är produktansvarig på SMHI:

ill – ! det är en möjl för allmänheten att bidra m väderdata t smhi
ill – ! kan förbättra prognoser och varningar

Det man behöver är alltså en internetuppkopplad väderstation – en sån som finns på alla teknikaffärer och som man köper för några hundringar, å som brukar visa temperatur, nederbörd, vindhastighet och lufttryck.

I Storbritannien och Nederländerna finns den här möjligheten att hjälpa det nationella meteorologiska institutet med data sedan ett par år tillbaka, å det är väldigt lyckat, säger Josef Runbäck:

ill – ! i UK och NL skickas datan från de här stationerna direkt hela vägen fram t meteorologer – som tycker det är mkt användbart

Idag har SMHI själva cirka 180 stationer som levererar mätdata en gång i timmen, å ytterligare några hundra stationer som levererar mätdata en gång om dygnet. Men med hjälp av privatpersoners data kan man få ett mer finmaskigt nät. Exempelvis i samband med en storm eller kraftigt lokalt regn som hamnar mitt emellan två officiella mätstationer, kan sådan privat mätdata vara användbar – säger Geert Jan van Oldenborgh:

ill – !! ofta vid extreme events så använder vi de här mätningarna för att räkna på … mellan officiella mätpunkter. mkt användbart
ill – !! ofta vid extreme events så använder vi de här mätningarna för att räkna på … mellan officiella mätpunkter. mkt användbart

Ett annat exempel handlar om när forskare bättre försöker förstå hur höga temperaturer bildas i städer, så kallad urban uppvärmning. Det är mycket lättare att kartlägga ett sånt fenomen med många amatörstationer istället för en enda officiell mätstation ute på flygplatsen, säger Geert Jan van Oldenborgh.