2004 var ett viktigt år i bilismens historia. Det var nämligen då, efter mer än 100 år av stadig tillväxt, som bilanvändandet började gå ner. Antalet kilometer som var och en av oss reser med bil – började minska i utvecklade länder i hela världen – från japan, till australien till england, USA och även i Sverige. Sen dess har trenden hållit i sig, visar forskning. Men varför åker vi allt mindre bil? Och vad får ett minskat bilåkande för konsekvenser för hur vi bygger och planerar våra städer?
Klotet i P1: När fångsterna av fisk minskar i världshaven vänder sig nu fiskeflottorna mot djuphaven, där man hittills inte fiskat särskilt mycket. Där finns också mindre fisk, men de ekologiska riskerna med djuphavsfiske är stora, det menar en lång rad marinbiologer som de senaste åren ställt krav på hårdare reglering av det här fisket, samt att den så kallade bottentrålningen upphör helt. Fortfarande finns det stora luckor i kunskaperna om de här arterna.
I år fyller turistindustrin i Thailand 50 år och för bland annat svenskar har kungariket i Sydostasien blivit en favorit. Men massturismen sliter också hårt på naturresurserna. Följ med Vetandets Värld till svenskön Koh Lanta för att ta reda på var skräpet, som de svenska turisterna lämnar efter sig, hamnar. Och så pratar vi med två författare till nya böcker om grön turism. De ger tips om hur man som turist kan hjälpa till att minska på slitaget.
I en luftkonditionerad bungalow i Thailand sitter svenska skolbarn och lär sig multiplikationstabellen på dator. Under tiden spelar föräldrarna volleyboll på stranden och skämtar om att de är på vuxendagis. I och med en så kallad ”thaimout” får barn mer tid att träffa sina föräldrar och föräldrarna får mer tid att tänka efter vad de vill göra av sina liv. P4 Dokumentär träffar en familj från Göteborg som förverkligar sitt livs dröm – att under nästan ett helt år bo iThailand. Men vad går drömmen egentligen ut på? Varför åker man tvärs över jorden för att leva ett svenskt liv på en badstrand i Thailand? I svenskkolonin på Koh Lanta finns två svenska skolor, pizza, kvällstidningar och lösviktsgodis. Det handlar om drömmen om paradiset på andra sidan jorden – men i svensk förpackning. Om att leva i ett minisverige under den thailändska solen.
Afghanistan har invigt sin allra första nationalpark. Det är sex turkosblå sjöar som kallas Band e Amir som efter mer än 30 år av motgångar äntligen har fått nationalparksstatus.
Sjöarna har bildats genom att avlagringar av stenmaterialet travertin genom årmiljoner byggt upp som en badkarskant runt varje sjö, som sen svämmar över. När nya avlagringar sen bildas så måste vattnet hela tiden söka sig en ny väg ut, och därigenom byggs kanterna upp allt mer, och så uppstår det allt högre vattenfall mellan sjöarna.
I parken runt sjöarna finns bland annat varg, räv och hjortar. Men det är ett kargt landskap och resurserna är knappa. Ett av problemen med parken har varit att få med sig lokalbefolkningen, som sett sin existens hotad på grund av en park som stänger ute dom från naturresurserna.
Många arkeologiska lämningar och världskulturarv världen över hotas av klimatförändringar. Högre temperaturer, stormar och översvämningar ökar trycket på redan svårt prövade och ibland unika miljöer.
Världens kulturarv hotas av klimatförändringar
Världsarvsstaden Prag drabbades 2002 av översvämningar som överträffade alla tidigare rekord. Det är i en UNESCO-rapport ett av exemplen på hur världskulturarv drabbas av klimatförändringar.
I en enkät bland UNESCOs medlemsländer säger 3 av 4 att klimatförändringar påverkar deras världsarv. Sammanlagt listas 46 världskulturarv som direkt hotade av klimatförändringar.
Det handlar om arkeologiska ruiner, kyrkor och moskeer. Hoten är allt mellan tropiska stormar, erosion och översvämningar.
På Tysklands arkeologiska institut, DAI, i Berlin finns Karl-Uwe Heussner, chef för avdelningen för dendrokronologi, där man studerar tusenåriga träprover.
– Genom klimatförändringarna ser vi hur arkeologiskt material, inte minst trä som bevarats i våtmarker, försvinner i snabb takt, säger Karl Uwe Heussner.
När kommer elbilen egentligen? För nu är den i ropet igen – när Europas och amerikas biltillverkare drabbas av jätteförluster.
Det blir allt svårare att sälja tunga, bensinslukande bilar. Allt fler sätter hoppet till elbilen som de tror kan bli den nystart bilbranschen behöver. Men de första elbilarna kom redan för 100 år sedan. Vetandets Värld blickar framåt och bakåt för att svara på frågan – när kommer elbilen?
USA bygger omstridd barriär mot Mexico – reportage i Sydsvenska Dagbladet den 7 mars 2008
Mexikansk farmare som tvingas se hur en barriär av fem meter höga stålrör växer upp längs hans tomtgräns.
Längs med stora delar av USA:s gräns mot Mexico växer en underlig barriär av stålrör upp. De sitter så tätt att en vuxen människa inte kan klämma sig emellan. Tanken är att barriären ska stoppa knarksmugglare, illegala invandrare och terrorister. Men muren är omstridd och många ifrågasätter om den kommer att fungera. Sydsvenskans reportrar har besökt murbygget i Arizona, USA.
I utkanten av den lilla gränsstaden Sasabe i Arizona pågår byggandet för fullt. Fem meter höga stålrör fyllda med betong och med bara en decimeters mellanrum gjuts fast i marken i långa rader. Det vimlar av byggnadsarbetare i gula hjälmar som dirigerar betongbilar och lyftkranar för att få de sista massiva stålrören på just den här sträckan på plats. Utöver detta så kommer också flyttbara vakttorn och annan högteknologisk spaningsutrustning att komplettera anläggningen när muren är klar. På den mexikanska sidan av de precis fastgjutna stålrören står en sammanbiten Francisco Raonda och begrundar sin nya utsikt. Han är ranchägare och har bott här i hela sitt liv. Sen murbygget blev verklighet har han allt mer fått känslan av att leva i ett fängelse.
– Jag har svårt att tro att den kommer stoppa någon som verkligen vill över, säger han och skjuter upp sin vita sombrero i pannan. Vi är ju fria människor. Varför ska det behövas stålbalkar för att skilja ett folk från ett annat?
USA håller just nu på att bygga en mur eller barriär på gränsen mot Mexiko. Enligt flera ekologer och andra forskare så skapar barriären ett stort ekologiskt problem och flera djurarter riskerar att utrotas. Sänt i Vetandets Värld i P1 i Sveriges Radio den 18 oktober 2007.
Doktor Phil Rosen vid Universitetet i Arizonas School of natural rescources
Tillsammans med Mikael Funke reste jag flera gånger över gränsen och besökte både Tijuana och San Diego för att träffa forskare, bland andra Exequiel Ezcurra, museichef och föreståndare för Kaliforniens forskningscenter för biologisk mångfald.
Vi var även med när både särskilda polisenheter och medborgargarden for runt och spanade efter illegala invandrare från Mexiko.
Stålmuren byggs i omgångar längs den 314 mil långa gränsen. Den börjar redan på stranden i gränsstaden Tijuana vid Stilla Havet. Sen har den byggts i etapper – genom flera stora naturreservat och ökneområden.
På många ställen är den byggd med fem meter höga betongfyllda järnstänger fastgjutna i marken. På andra ställen har man dubbla och ibland trippla murar och stängsel – med taggtråd och varnande infraröda strålar flankerade av mobila upphissbara vakttorn.
Muren är långt ifrån färdigbyggd. Den har byggts i etapper just i de områden där många försöker ta sig över gränsen. Men det finns en vilja och en vision bland politikerna att muren snart ska färdigställas. Men varje etapp måste beslutas enskilt och än har inte alla beslut tagits.
Trots att det är förbjudet så skeppas varje år tusentals ton gamla datorer från EU och Sverige till Lagos i Nigeria. Billiga datorer för ett Afrika som försöker hänga på IT-boomen, säger exportörerna, men i själva verket är större delen av datorerna skrot och eldas upp med stora miljöproblem som följd.
Samtliga EU-länder, inklusive Sverige, har skrivit under Baselkonventionen, vilket innebär ett totalförbud mot export mot giftigt avfall till tredje världen. Men på Västafrikas största marknad, utanför Lagos i Nigeria, trängs datorer, skärmar, tangentbord och möss – uttjänta datorer som västvärlden inte längre vill ha.
Det handlar om minst 200 000 datorer i månaden som dumpas i Lagos, fulla med flamskyddsmedel och plast.
– 75% av alla datorer som Europa och USA exporterar till Afrika går inte att använda. Det mesta måste slängas på soptipparna, säger Jim Puckett som arbetar på Basel Action Network, en organisation som jobbar för att Baselkonventionen ska efterlevas…..
Under 2008 producerade jag och Mikael Funke en specialrapport för Kemikalieinspektionen med utgångspunkt i vårt reportage. Rapporten kan du hämta hem och läsa här!
