Den tama gorillan

posted in: Kongo Kinshasa | 0

[smoothgallery iframe=1 width=490 height=350 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff showInfopane=false]
Vetandets Värld i P1: Av världens alla människoapor är det bergsgorillorna i östra Afrika som är allra mest hotade, akut hotade enligt Artdatabanken. Bara 780 gorillor finns kvar i de otillgängliga bergsområden där länderna Rwanda, Uganda och Demokratiska Republiken Kongo möts. Kanske kan ekoturism vara räddningen, men det är ett tveeggat svärd. Reportage i Vetandets värld i P1.


I Rwanda förbereds ett kunskapssamhälle

posted in: Rwanda | 0

[smoothgallery iframe=1 width=490 height=350 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff showInfopane=false]
Vetandets värld i P1: I folkmordet i Rwanda 1994 mördades inom loppet av tre månader 800 000 människor. Våldsvågen slog också hårt mot landets bildade elit – många forskare mördades eller flydde landet för att aldrig komma tillbaka. Nu talar alla om en renässans i Rwanda och om att bygga ett nytt kunskapssamhälle. Reportage i Vetandets värld.


Världens dyraste vatten

posted in: | 0

[smoothgallery iframe=1 width=490 height=292 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff showInfopane=false]

Vetandets Värld i P1: Homeopati är en behandlingsmetod, som redan när den uppfanns för 200 år sedan, var omstridd och kritiserades för att vara ovetenskaplig. Homeopatisk medicin kan tex. bestå av små sockerkulor som tillverkarna hävdar fungerar, även om inte en enda molekyl av något verkningsfullt ämne finns kvar.

Lyssna på programmet här


De tyska plagiatjägarna

posted in: Tyskland | 0

Vetandets Värld i P1: Internet – Guttenberg: 1-0. Så sammanfattade en twitteranvändare det faktum att Tysklands försvarsminister i mars i år tvingades avgå efter att det framkommit att han klippt ihop hela sin doktorsavhandling från andra källor. Guttenberg nekade länge till anklagelserna, men tack vare frivilliga granskare som gick ihop på internet och ord för ord gick igenom ministerns avhandling och kunde visa varifrån han stulit sin text blev fusket till slut alltför uppenbart.

Granskningsmetoden har inneburit en revolution inom jakten på forskningsfusk och nu fortsätter granskningen av en rad andra avhandlingar.

Till Vetandets Värld

Lyssna: Lyssna på programmet: Nätaktivister avslöjar forskningsfusk och plagiat


Forskning i paradiset

posted in: Thailand | 0
Utbyggnaden av Thailand Science Park. Foto: Marcus Hansson
Utbyggnaden av Thailand Science Park. Foto: Marcus Hansson

Besök i forskningslandet Thailand

Thailand betyder för de flesta av oss semester. Men det är också ett land som sedan några år tillbaka är ett så kallat NIC-land, ett Newly Industrialised Country.

Överallt i Thailand möts man av modern infrastruktur. Ett modernt paradis. Men har också kunskapssamhället utvecklats i samma takt? Modernitet handlar ju inte bara om att bygga vägar och hus och att alla ska ha mobiltelefoner.

Trots den snabba utvecklingen hamnar mycket få Nobelpris i Asien. Vetandets värld handlar idag om hur Thailand lyckats som forskningsland. När kommer Thailand att få sitt första Nobelpris?

Vetandets värld sänt i P1 den 29 november 2010.

Programmet är ett av tre i en serie om Thailand i Vetandets värld. De andra delarna handlar om turismens påverkan och om kampen mot sjukdomen denguefeber.


Bill Hansson utforskar luktinnet

posted in: | 0
Bill Hansson, professor i kemisk ekologi, tillsammans med en Arum cyrenaicum som lockar till sig flugor genom att lukta som avföring. Foto: Marcus Hansson
Bill Hansson, professor i kemisk ekologi, tillsammans med en Arum cyrenaicum som lockar till sig flugor genom att lukta som avföring. Foto: Marcus Hansson

► Lyssna på reportaget om Bill Hansson och jakten på luktsinnets allra innersta hemligheter

Luktsinnet är vårt kanske sämst utforskade sinne. Svenska professorn i kemisk ekologi, Bill Hansson, vill ändra på det. Nu leder han ett helt forskningsinstitut i Jena i Tyskland, där han fått fria händer att forska på lukt. Med hjälp av en blomma som luktar som bajs, en särskild sorts bananfluga som bara äter en viss sorts frukt från en ö i Indiska oceanen och fem kilo tunga krabbor hoppas han få svar på flera luktfrågor: Hur förändrades luktsinnet när vi tog steget upp ur havet? Hur styrs insekter av lukter och vad är det egentligen som händer när doftmolekylerna träffar receptorerna i våra näsor?

Om detta handlar Vetandets värld i fokus den 3 december 2010.

Sveriges soptipp i Thailand

posted in: Thailand | 0
Soptippen på paradisön Koh Lanta i Thailand där svenskarnas sopor landar. Foto: Marcus Hansson
Soptippen på paradisön Koh Lanta i Thailand där svenskarnas sopor landar. Foto: Marcus Hansson

► Lyssna på reportaget

I år fyller turistindustrin i Thailand 50 år och för bland annat svenskar har kungariket i Sydostasien blivit en favorit. Men massturismen sliter också hårt på naturresurserna. Följ med Vetandets Värld till svenskön Koh Lanta för att ta reda på var skräpet, som de svenska turisterna lämnar efter sig, hamnar. Och så pratar vi med två författare till nya böcker om grön turism. De ger tips om hur man som turist kan hjälpa till att minska på slitaget.

Reportaget sändes i Vetandets Värld den 1 november 2010

Hopp om vaccin mot denguefeber

posted in: Thailand | 0

Det är en av världens mest spridda sjukdomar och hotar allt fler – denguefeber. Men nu finns goda hopp om ett verkningsfullt vaccin. I och med långa utlandsvistelser drabbas allt fler svenskar av den tropiska sjukdomen denguefeber.

Men nu finns hopp om ett vaccin. Flera försöksstudier pågår och den kanske mest lovande görs i Thailand där 4 000 skolbarn fått vaccinet. Jag gjorde reportage och nyhetsinslag i Vetenskapsradion den 19 juli.

► Hör reportaget i Vetandets Värld i P1

Dr Suchitra Nimmannitya på Drottning Sirikits barnsjukhus avdelning för denguesmittade
Dr Suchitra Nimmannitya på Drottning Sirikits barnsjukhus avdelning för denguesmittade

Varje år infekteras miljoner människor med dengue-viruset. Sjukdomen innebär smärtor i ben och leder, hög feber och blödningar direkt från huden. Sjukdomen sprids av en mygga som trivs bra i städer och som i takt med globalisering och urbanisering spritt sig i tropikerna över hela världen.

Människa och neandertalare hade sex

posted in: Tyskland | 0

De flesta av oss idag levande människor har gener i oss som vi fått från neandertalaren, eftersom människor och neandertalare fick barn med varandra. Det står klart efter att forskare den 7 maj presenterade en detaljerad kartläggning av vår närmsta släktings genmaterial. Bakom upptäckten står den svenske genetikern Svante Pääbo. Upptäckten fick mycket stor uppmärksamhet och jag rapporterades bland annat med reportage i SR:s Vetandets Värld samt i Vetenskapsradions nyheter.

► Lyssna på reportaget i Vetandets Värld om Svante Pääbos jätteupptäckt

Svante Pääbo och hans forskningsobjekt, Neandertalaren
Svante Pääbo och hans forskningsobjekt, Neandertalaren

– Om man har sin genetiska bakgrund i Europa-Asien har man ett litet bidrag från neandertalarna. 2-4 procent av genomet kommer från neandertalaren. Det innebär att det finns ett litet bidrag bland människor idag från den här tidigare människoformen. Om man så vill är neandertalarna inte helt utdöda, utan de lever vidare lite grann i vissa människor idag, säger Svante Pääbo, vid Max Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig i Tyskland.

För ett drygt år sedan presenterades ett första utkast av neandertalarnas genom, alltså hela dess arvsmassa. Nu har forskarna nått längre i kartläggningen och kunnat jämföra neandertalarnas DNA med idag levande människors.

För första gången ser man då bevis för att vi alltså har beblandat oss med vår närmsta släkting neandertalaren och tillsammans med dem fått barn. Det innebär en radikalt ny bild av människans evolution. Den populäraste evolutionsteorin fram tills idag har varit att alla idag levande människor har ett gemensamt urspung i Afrika – den så kallade out-of-africa-teorin. Men den är alltså delvis felaktig.

Det är dock bara människor med sitt ursprung i Europa och Asien som bär på gener från vår mer primitiva släkting. Afrikaner har inte blandat sig med neandertalaren. Forskarna tror därför att beblandningen skedde för ungefär 50 000 år sen, alltså strax efter det att den moderna människan lämnade Afrika.

– Så allting tyder på att det här är ett tidigt bidrag som förmodligen hände i mellersta östern, spekulerar vi, och när moderna människor kommer ut ur Afrika, de som sen kommer att befolka hela Asien och Europa, säger Svante Pääbo.

Kartläggningen innebär också att forskarna nu kan se exakt vad som skiljer den moderna människan från neandertalaren.

– Och där presenterar vi en lista på de 20 toppkandidaterna vi har. Där finns en gen, RUNX2, som påverkar skelettutveckling i kraniet och i bröstkorgen, på ett sätt som nästan påminner lite om de skillnader som finns i neandertalare och moderna människor, säger Svante Pääbo.

Våra närmaste människosläktingar neandertalarna dog ut för 30 000 år sen ungefär. Men inte riktigt ändå. Ny forskning visar att lite av dem finns i de flesta av oss moderna människor. Vår art och neandertalarna fick barn ihop och arvet lever kvar än idag. I Vetandets värld träffar vi Svante Pääbo, svensk forskare vid Max-Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig, som arbetat med genanalyserna av ben från neandertalare.

Intervju med genetikern Svante Pääbo

posted in: | 0

Intervju med genetikern Svante Pääbo som sändes i Vetandets värld Fokus i SR P1. Svante Pääbo är mannen som lett arbetet med att ta fram neandetalarnas DNA, en jättebedrift som presenterades den 7:e maj 2010 i den vetenskapliga tidskriften Science.

► Hör intervjun med Svante Pääbo

Svante Pääbo och forskningsobjektet, en neandertalare.
Svante Pääbo och forskningsobjektet, en neandertalare.

Med hjälp av tre små skruttiga benflisor som kommer från några neandertalkvinnor och som är mer än 38 000 år gamla har han kunnat bygga ihop deras arvsmassa, något som för bara några år sen ansågs omöjligt för all framtid, men som nu är genomfört.