Vetenskapsradions nyheter och Klotet i P1. Intresset för att dela på bilar istället för att äga en själv har blivit allt större, inte minst i Tyskland där antalet användare av bilpooler förra året nästan fördubblades. Det kan underlätta för elbilar, tror forskare.
Vetenskapsradions nyheter. Statliga Vattenfall kan förlora de lönsamma el- och fjärrvärmenäten i Tysklands näst största stad Hamburg. Det efter att det i en folkomröstning i Hamburg igår blev ett mycket knappt ja till att staden från nästa år ska försöka köpa tillbaka näten från Vattenfall. Folkomröstningen gäller alla kraftnät: gas, el och fjärrvärme. Gasnätet ägs och drivs av Eon.
–> Reportage i Klotet i P1
–> Nyhet i vetenskapsradions sändningar
Omröstningen i Hamburg är en del av en våg av återkommunaliseringar av el- och gasnät som drar genom Tyskland, bra för både den tyska energiomställningen och kommuners ekonomi, enligt forskare, men dåligt för stora kraftbolag som Vattenfall.
Först efter en lång rösträkningsrysare stod det klart att kampanjen för att staden Hamburg ska försöka köpa tillbaka kraftnäten från Vattenfall vunnit. ”Vårt Hamburg, vårt nät”, jublades det på ja-kampanjens valvaka.
Även i Berlin, där Vattenfall också äger och driver kraftnäten, kommer en liknande folkomröstning att hållas i november, opinionsundersökningar pekar på att det även där blir ja till återköp.
Återköp är en bra affär för Hamburg, det hävdar forskarna Kurt Berlo och Oliver Wagner, båda från Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi och som i 20 år forskat på återkommunalisering av el- och gasnät.
– I den meningen är energi en bra affär och man kan tjäna bra pengar på det i Hamburg, säger forskarna.
Klotet i P1. När Sovjetunionen föll blev priset för Georgien högt. Skyhög arbetslöshet, närapå anarki och krig med Ryssland ledde till stora förluster av naturvärden. Skogsskövling, tjuvjakt och miljöutsläpp. Idag är situationen något bättre, men ett nytt stort hot är den snabba ekonomiska utvecklingen i grannlandet Turkiet. 100-tals vattenkraftsdammar planeras nu i Georgien för att ge ström åt turkarna. Ibland i nationalparker och skyddade områden som är hem för sällsynta djur. Reportage i Klotet i P1.
Klotet i P1 samt vetenskapsradions nyheter: Flera tusen tunnor med radioaktivt avfall som var planerade att slutförvaras har visat sig innehålla stora mängder kvicksilver och andra vätskor. Något som inte är tillåtet i slutförvaret. Nu måste en anläggning för flera hundra miljoner kronor byggas för att öppna upp tunnorna och behandla avfallet, enligt Sven Ordéus som är vd på bolaget Svafo.
Hela reportaget på Klotets hemsida.
SVT följde upp min och Klotets nyhet, liksom även dansk radios nya vetenskapsprogram.
Klotet i P1. Solceller har nu blivit så billiga att de i flera länder i världen är lönsamma att sätta upp helt utan subventioner. Det gäller till exempel Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA enligt nya rapporter. Nästa år beräknar Deutsche bank att även södra Tyskland når lönsam solkraft utan bidrag, sk ”Grid parity”. Reportage i Klotet i P1.
De senaste månaderna har flera investeringsbanker släppt rapporter där de skriver att det i soliga länder som Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA nu är möjligt att bygga kommersiella solcellsanläggningar utan subventioner. Det här kallas för ”grid parity”, när solel är lika billigt eller billigare att producera än konventionella elkällor som kol och kärnkraft.
Det är två länder som legat allra främst i den här solenergirevolutionen. Dels Kina som lyckas producera så billiga solceller att de flesta konkurrenterna i Europa gått i konkurs. Dels Tyskland som via miljardsubventioner drivit på solcellsmarknaden, men också elpriset för de tyska strömkonsumenterna.
Kostnaden för att finansiera de 1,3 miljoner solcellsanläggningarna och annan förnybar energi har lämpats över på elkunderna som via en särskilt avgift betalar 35 öre per kilowattimme på toppen av sin elräkning. En kostnad som dock bara är en bråkdel av stigande kostnader för kol och olja de senaste åren. För att bromsa den snabba utbyggnaden har tyska politiker sagt att det gäller att snabbt dra i ”Der Strompreisbremse” – elprisbromsen.
Reportage i Klotet i P1. Ännu finns inget färdigt slutförvar för kärnavfall någonstans i världen, trots årtionden av forskning. Att bygga ett geologiskt slutförvar är ett komplicerat och mycket dyrbart projekt och i flera länder väljer man nu istället att skjuta på beslutet. I Spanien, Holland och Ungern byggs istället stora stabila hus, atomsilos, där bränslet kan förvaras under flera decennier. Hollands atomsilo skall målas i en stark orange färg som får en ny blekare nyans allt eftersom radioaktiviteten klingar av.
[smoothgallery iframe=1 width=470 height=280 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff]
EU:s omstridda klimathandelsystem görs om från årsskiftet. Det handlar om hur stålverk, cementindustrier, pappersbruk, elbolag och andra utsläppare kan köpa och sälja rätten att smutsa ner vår gemensamma atmosfär. Handeln är EU:s kanske viktigaste verktyg för att nå de klimatmål man satt upp att 2020 ha minskat utsläppen med 20 procent jämfört med 1990. Men handeln har inte fungerat som det är tänkt. Det har blivit för billigt att smutsa ner. Ett ton koldioxid, 1000 kilo, kostar idag bara 70 kronor. För Klotet i P1:s räkning besökte jag ståltillverkare, koldioxidbörsen i Leipzig och EUs centralklimatbank i Bryssel.
En resa bland Europas koldioxidklippare och klimatbankirer
Vetenskapsradions nyheter: Från och med årsskiftet blir det dyrare för elbolag som till exempel Vattenfall att släppa ut koldioxid i atmosfären. Något som skulle kunna påverka elpriset. Anledningen är att EU nu gör om sitt kritiserade handelssystem för klimatgaser. Tidigare har elbolagen fått en stor del av sina utsläppsrätter gratis, men från och med januari så måste de köpa alla sina utsläppsrätter.
5-stjärnigt hotell med miljövänligt koncept
Turism för med sig stora miljöproblem, inte minst i Grekland där mer än 16 miljoner besökare varje år ska duscha, äta, resa och få plats på stränderna tillsammans med äggläggande sköldpaddor. Men just nu sker försök att skapa en mer hållbar turism i landet. För Klotet i P1:s räkning besökte jag den superlyxiga resorten Costa Navarino i sydvästra Grekland. Idag finns där en femstjärnig lyxanläggning och det finns planer för ytterligare fyra. Med en budget på mer än en miljard euro så är det Greklands största turistprojekt idag och ett av de största i hela Medelhavsområdet. Men framförallt är det en hotellanläggning med ett uttalat miljötänk. Frågan är om det är detta som är framtiden även för charterturismen.
Vindkraftverkstorn byggda i trä kan göra vindkraften både billigare och effektivare. Istället för ståltorn som är svåra att transportera så kan träplattor som monteras på plats användas. Den tekniken testas nu i Hannover i Tyskland där ett 100 meter högt vindkraftsverktorn i trä är på väg att färdigställas. Reportage i Klotet i P1.