Gustav von Rosen och Biafrakriget

posted in: Nigeria | 0

Den underliga historien om hur en svensk greve startade ett flygvapen för att stötta en liten utbrytarrepublik i Nigeria. Reportage i Vetenskapsradion Historia den 24 maj 2007.

► Lyssna på reportaget från Biafra i Nigeria

Jag själv framför ett av de svenska flygplan som användes i Biafras gerillaflygvapen.
Jag själv framför ett av de svenska flygplan som användes i Biafras gerillaflygvapen.

För 40 år sedan bröt Biafra-kriget ut i Afrika. Teveapparaterna i de svenska vardagsrummen fylldes med bilder på barn med uppsvällda magar och myntade begreppet Biafrabarn. I det neutrala Sverige fick kriget mycket uppmärksamhet i och med de så kallade svenska semesterkrigarna med greve Carl Gustav von Rosen i spetsen. Frustrerad over den overksamma diplomatin tog han saken i egna hander och kastade sig in i ett krig som skördade två miljoner dödsoffer.

– Här rör det sig om 3000 människor om dagen som svälter ihjäl. Det är ingen diskussion om att världen måste väckas och göra en kraftig aktion för att vi inte efteråt ska säga att vi inget visste, säger flygkapten Carl Gustav von Rosen i en intervju med Sveriges Radio under inflygning till Biafra.

Året är 1968 och utbrytarstaten Biafra kämpar för sin överlevnad. 14 miljoner människor hade sökt sin tillflykt i ett område stort som Blekinge. Omringat på alla sidor av Nigerianska styrkor kunde det krympande gettot bara nås från luften. Kyrkornas och röda korsets luftbro hade avbrutits efter att deras flygplan beskjutits av nigerianskt luftvärn. Inne i landet rådde svält och de illa utrustade soldaterna hade knappt någon ammunition att slå tillbaka de välutrustade Nigerianska styrkorna med.

Flygargreven von Rosen är 59 år gammal och redan en legend som tagen ur ett pojkboksäventyr. För Finlands räkning flög han en gammal DC 2:a och bombade sovjetiska flygfält under andra världskriget. Han är personlig vän med Etiopiens kejsare Haile Selassie efter att ha anlitats för att bygga upp landets flygvapen. Nu, 1968, flyger han….

I samarbete med Mikael Funke.

Samlingssida med alla reportage från Nigeria

Reportage om reportaget

posted in: Nigeria | 0

På jakt efter människohandlarna. Reportage om hur vi gick till väga för att göra vårt grävjobb, publicerat i Föreningen Grävande Journalisters tidning Scoop nr 2 2007.

Scoop nr 2 / 07
Scoop nr 2 / 07

Människohandeln i Europa och Skandinavien har tagit sig nya uttryck. Långt från maffian i Ryssland och Östeuropa styr nigerianska nätverk som tvingar unga tjejer att åka till Europa för att prostituera sig. Bakom står kvinnliga hallickar och nigerianska affärsmän som med hjälp av hot och voodoo håller tjejerna i schack. Kalibers reportrar Mikael Funke och Marcus Hansson åkte till Nigeria för att försöka komma närmare nätverken. Vi läste i en notis att Sverige har blivit ett transitland för nigerianska prostituerade som åker till Norge för att sälja sex. Bara på några år hade det kommit flera hundra nigerianska unga tjejer som etablerat sig som prostituerade i området kring Karl Johan – Oslos paradgata.

Polisen i Norge har inte kunnat göra så mycket eftersom prostitution i sig inte är olagligt i Norge och man har svårt att bevisa att det rör sig om människohandel. Men det handlar alltså om en ny ström av traffickingoffer. Långt från maffian i Ryssland och Östeuropa växte ett annat nätverk fram; människohandlare som från Nigeria styr handeln med unga tjejer i Europa. Vår första anhalt i Nigeria är ett slitet trevåningshus i Lagos. Här driver organisationen Naptip ett boende där tjejer som har utsatts för trafficking får hjälp att komma tillbaka till ett normalt liv efter vistelsen i Europa. Längs en lång korridor ligger kala rum med våningssängar. I ett av rummen lär sig tjejerna fläta hår som ett steg att få en framtida sysselsättning. Det är ett 20-tal tjejer här och den yngsta av dem är bara tolv år…..

Tillbaka till reportaget om människohandeln från Nigeria!

Samlingssida med alla reportage från Nigeria

I guds eget land

posted in: | 0

Sen rosenrevolutionen för fyra år sedan har allt ställts på ända i det lilla bergslandet Georgien bortanför Svarta havet. Resereportage i Expressen den 1 maj 2007.

Tbilisis gamla träbalkonger gör sig väl med mysbelysning.
Tbilisis gamla träbalkonger gör sig väl med mysbelysning.

– För fem år sedan trodde alla att Georgien var en delstat i USA. Men nu vet folk att det ligger i Kaukasus och att folk här har crazy blood och att vi är väldigt intressanta och varma av oss, säger Nino Ninidze.

Nino har sadlat om från sitt jobb på informationsministeriet till att hyra ut rum till turister. Det tjänar hon mycket bättre på – turism är framtiden.

– Och förresten hade jag ingen lust att jobba med de där snorungarna, säger hon.

För det är ett ungt gäng som tagit över och som nu vill att Georgien ska bli en del av Europa på riktigt. Ut med de gamla korrupta betongrövarna – in med jävlar anamma och free enterprise. Presidenten är 37 år gammal, flera ministrar bara 30. Sakkunniga på departementen är under 25.

– Vi är crazy people, förklarar Nino. Inte europeer, inte asiater. Utan en blandning. Vi gillar att blanda. Alla är välkomna här!

Genom Georgien har mongoler, ryssar, osmaner, seldjuker, perser och araber dragit fram……

Läs hela reportaget här i PDF-form

Andra reportage från Kaukasus

[nggallery id=9]