Vetenskapsradion historia: Det kallas för århundradets fynd i Estland, resterna av två välbevarade båtgravar från 700-talet som hittats i byn Salme på Ösel. Kvarlevorna efter 40 fallna skandinaviska krigare vittnar om att de föll i en hård strid och sedan begravdes med rika gåvor i form av jaktfalkar, hundar, spelpjäser och vapen. Reportage för Vetenskapsradion Historia där arkeologerna bakom fyndet i Estland intervjuas.
– Sannolikt rör det sig om skandinaviska krigare som ville avkräva tribut av Ösels befolkning, men som stötte på hårt motstånd och dog i en våldsam strid, berättar arkeologen Ragnar Saage.
Vetenskapsradion nyheter: Den ekonomiska krisen i Grekland drabbar även landets arkeologi och fornlämningar. Pengabristen leder till minskade öppettider på museer, inga pengar till utgrävningar, mindre pengar till underhåll av känsliga monument och fler stölder av arkeologiska föremål. Så kan den mycket dystra situationen sammanfattas.
Vetenskapsradions nyheter / Vetenskapsradion Historia i P1: I Tyskland har arkeologer precis inlett utgrävningen av en unik massgrav från slaget vid Lützen. Fynd av massgravar från trettioåriga kriget är ovanliga, och det här är första gången som en hittats från just slaget vid Lützen. Vid slaget 1632, som var ett av de blodigaste under det trettioåriga kriget, dog sveriges kung Gustav II Adolf. Hans öde är välkänt – men i och med fyndet av massgraven hoppas arkeologerna nu få veta mer om de upp till 10 000 vanliga soldater som mötte döden på slagfältet.
Vetenskapsradion Historia i P1: Det har gått 50 år sedan de första turkiska gästarbetarna kom till Tyskland. Nu i slutet av oktober rullade ett första tåg in på spår 11 på Münchens järnvägsstation. Tåget kom hela vägen från Istanbul och ombord fanns hundratals förväntansfulla unga turkiska gästarbetare som alla drömde om att tjäna bra pengar i de västtyska industrierna. Det här blev startskottet på ett förhållande som inte alltid har varit så lätt.
I Bamiyandalen i Afghanistan ligger idag resterna efter världens två största buddhastatyer nedanför nischerna där de en gång stod, mer än åtta år efter det att talibanerna sprängde dem i luften våren 2001.
Blick ut ur nischen där världens en gång största buddhastaty stod
Vad ska hända med resterna? Kommer statyerna att byggas upp eller inte?
I ett reportage för Vetenskapsradion Historia i P1 besökte jag Bamiyandalen för att ta reda på om det är möjligt att bygga upp statyerna igen eller inte. Tekniken finns – men åsikterna går isär om det är rätt eller inte. Afghanistans kulturministerium, UNESCO, utländska experter – och inte minst Bamiyan-dalens invånare själva – alla har de vitt skilda ideer om vad som bör ske med de cirka 25 000 fragment som de en gång så ståtliga buddhorna idag består av.
Reportaget sändes första gången den 3 december 2009 och i repris den 25 juli 2010.
Många arkeologiska lämningar och världskulturarv världen över hotas av klimatförändringar. Högre temperaturer, stormar och översvämningar ökar trycket på redan svårt prövade och ibland unika miljöer.
Världens kulturarv hotas av klimatförändringar
Världsarvsstaden Prag drabbades 2002 av översvämningar som överträffade alla tidigare rekord. Det är i en UNESCO-rapport ett av exemplen på hur världskulturarv drabbas av klimatförändringar.
I en enkät bland UNESCOs medlemsländer säger 3 av 4 att klimatförändringar påverkar deras världsarv. Sammanlagt listas 46 världskulturarv som direkt hotade av klimatförändringar.
Det handlar om arkeologiska ruiner, kyrkor och moskeer. Hoten är allt mellan tropiska stormar, erosion och översvämningar.
På Tysklands arkeologiska institut, DAI, i Berlin finns Karl-Uwe Heussner, chef för avdelningen för dendrokronologi, där man studerar tusenåriga träprover.
– Genom klimatförändringarna ser vi hur arkeologiskt material, inte minst trä som bevarats i våtmarker, försvinner i snabb takt, säger Karl Uwe Heussner.
Den under hösten bioaktuella filmen ”The Baader Mainhof Complex” om Tysklands mest ökända terroristorganisation lovsjöngs för sin detaljrikedom och autenticitet, men fick samtidigt kritik för att vara glorifiera våldet. Offren för Röda Arméfraktionens terror får ingen plats alls i filmen, säger historikern Jochen Staadt. Därför blir filmen mest ett romantiskt porträtt av ett vilt rövarband, där biobesökarna inte får någon djupare förståelse för historien, menar han.
Oscar Hernandez söker svar på vad som hände hans far under inbördeskriget genom att gå igenom handlingar i det nyupptäckta polisarkivet.
På söndag är det presidentval i Guatemala, och det har hunnit gå drygt tio år sedan inbördeskriget där tog slut, ett mycket blodigt krig som kom att kosta mer än 200 000 människor livet och där mer än 45 000 personer fördes bort och mördades. Men nu finns det hopp om att en del av krigsbrotten ska kunna redas ut och leda till åtal. För två år sedan hittade man nämligen av en slump polisens bortglömda arkiv från kriget. Vetenskapsradion historia har besökt arkivet där arbetet idag pågår för fullt med att leta efter spåren av förövarna.
25 år gamla Oscar Ornandez får först inte fram orden när han ska berätta om hur hans pappa försvann och mördades under inbördeskriget i Guatemala. Men så berättar han, att det var en vinterdag 1984, då hans far som var mekaniker hos brandkåren, blev attackerad av tungt beväpnade män på öppen gata.
Pappa var på väg hem från sitt jobb på brandkåren då han stoppades av fyra bilar. Han försökte fly på sin motorcykel men männen som klev ur bilarna sköt honom i benet. De kastade upp honom på flaket på en av bilarna, och började misshandla honom.
Kort därefter slutar spåren efter hans pappa, som sedan dess är försvunnen. Oscar som bara var två år gammal när det här hände har ändå svårt att lämna det bakom sig. Han tar upp ett gammalt svartvitt foto ur plånboken. Iförd brandmannshjälm ler hans pappa mot oss.
Och Oscars pappa var bara en av många tusen som fördes bort och mördades under inbördeskriget. Ansvariga för mängder av bortföranden, tortyr och mord är polisen som inte skydde några medel i sin jakt på kommunister och oliktänkare.
Oscar Ornandez är egentligen bilmekaniker, men i och med sitt nya jobb här på arkivet så tror han att han har goda chanser att få reda på vem som mördade hans pappa. Han efter svaret i det enorma polisarkiv som upptäcktes av en slump för två år sedan…..
På en kulle i utkanten av Baku och med utsikt över Kaspiska havet ligger villa Petrolea – oljevillan. Det var härifrån bröderna Robert och Ludvig Nobel styrde det oljebolag som i slutet på 1800-talet kom att bli ett av världens största. Pengarna bakom nobelpriset kommer nämligen inte bara från Alfred Nobels dynamit…
I Baku idag minns folk fortfarande oljepionjärerna från Sverige – och kvar finns också Villa Petrolea – huset som utgjorde centrum för den nordiska kolonin i staden. Nu har villan renoverats och ska senare i år bli museum. Det ekar tomt i de stora, öde salarna i Villa Petrolea. Ali Baba, ja han heter faktiskt så, en flykting från Kriget i Nagorno Karabach, är säkerhetsman här, och visar runt i det som för drygt hundra år sen var bröderna Ludvig och Robert Nobels hem i Baku vid Kaspiska havet. Huset har precis blivit grundligt renoverat och det luktar angenämt fräscht av målarfärg och trädamm….
Jag själv framför ett av de svenska flygplan som användes i Biafras gerillaflygvapen.
För 40 år sedan bröt Biafra-kriget ut i Afrika. Teveapparaterna i de svenska vardagsrummen fylldes med bilder på barn med uppsvällda magar och myntade begreppet Biafrabarn. I det neutrala Sverige fick kriget mycket uppmärksamhet i och med de så kallade svenska semesterkrigarna med greve Carl Gustav von Rosen i spetsen. Frustrerad over den overksamma diplomatin tog han saken i egna hander och kastade sig in i ett krig som skördade två miljoner dödsoffer.
– Här rör det sig om 3000 människor om dagen som svälter ihjäl. Det är ingen diskussion om att världen måste väckas och göra en kraftig aktion för att vi inte efteråt ska säga att vi inget visste, säger flygkapten Carl Gustav von Rosen i en intervju med Sveriges Radio under inflygning till Biafra.
Året är 1968 och utbrytarstaten Biafra kämpar för sin överlevnad. 14 miljoner människor hade sökt sin tillflykt i ett område stort som Blekinge. Omringat på alla sidor av Nigerianska styrkor kunde det krympande gettot bara nås från luften. Kyrkornas och röda korsets luftbro hade avbrutits efter att deras flygplan beskjutits av nigerianskt luftvärn. Inne i landet rådde svält och de illa utrustade soldaterna hade knappt någon ammunition att slå tillbaka de välutrustade Nigerianska styrkorna med.
Flygargreven von Rosen är 59 år gammal och redan en legend som tagen ur ett pojkboksäventyr. För Finlands räkning flög han en gammal DC 2:a och bombade sovjetiska flygfält under andra världskriget. Han är personlig vän med Etiopiens kejsare Haile Selassie efter att ha anlitats för att bygga upp landets flygvapen. Nu, 1968, flyger han….
Vetenskapsradion historia: Det kallas för århundradets fynd i Estland, resterna av två välbevarade båtgravar från 700-talet som hittats i byn Salme på Ösel. Kvarlevorna efter 40 fallna skandinaviska krigare vittnar om att de föll i en hård strid och sedan begravdes med rika gåvor i form av jaktfalkar, hundar, spelpjäser och vapen. Reportage för Vetenskapsradion Historia där arkeologerna bakom fyndet i Estland intervjuas.
