MARS. I granskningen Avfallspyramiden visar jag hur det i sopsammanhang så utskrattade Italien nu gått om Sverige i sopsortering. I Italien slås rekord på rekord i sopsortering och återvinning. Nu kan till och med fullskitna blöjor återvinnas. I Sverige däremot står utvecklingen och stampar. Orsaken till det är att en lång rad kommuner istället satsat på att bygga anläggningar för att elda upp soporna. En dyr återvändsgränd, enligt kritiker, eftersom det bromsar utvecklingen mot ett cirkulärt samhälle och skapar stora koldioxidutsläpp.

MAJ. I två reportage granskar jag hur pandemin driver på utvecklingen mot ett övervakningssamhälle. Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa. Samtidigt varnar forskare för att vi befinner oss på ett sluttande plan på väg mot en övervakningsstat. Under pandemin har också de stora teknikbolagens makt ökat lavinartat. Tidigare ville de veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det.

JUNI. Två reportage om framtidens smarta stad. I Toronto i Kanada har Googles systerföretag Side Walk Labs planerat att bygga en helt ny stadsdel baserad på internet. Men de storstilade planerna har kantats av motgångar och anklagelser om att Google försöker privatisera stadsbyggnadsprocessen och skapa en ny plattform för att samla in ännu mer data om världens människor. I många andra städer i världen pågår istället en utveckling mot mer cykelvänliga städer – en utveckling som fått en rejäl skjuts framåt tack vare pandemin.

OKTOBER. Vattenfall planerar att bygga ett biomassakraftverk i Amsterdam. Men planerna har fått massiv kritik. Och nu anklagas de i domstol för att ha fuskat i tillståndsprocessen. Besök på plats i Amsterdam.

OKTOBER. Inför USA-valet visar jag i två reportage hur fyra år med en kroniskt ljugande president som gång på gång ignorerat fakta har drabbat det amerikanska forskarsamhället. Jag reder också ut bakgrunden till det republikanska partiets radikalisering och vad det betyder för klimatet.

NOVEMBER. Snabbt, beslutsamt, hårt. Om hur Nya Zeeland utrotade coronaviruset.

DECEMBER. Vattenfalls kolmonster Moorburg i Hamburg ska läggas ner! Efter bara sex år i drift. Orsak: dålig ekonomi. Att ett nästan nybyggt kolkraftverk läggs ner överraskar bedömare. Också reportage i Klotet om hur det rekorddyra kraftverket blivit en av Vattenfalls allra sämsta affärer någonsin.

Nyhet i Vetenskapsnyheterna i P1. Ett allt varmare klimat har lett till rekordstora angrepp av barkborre på granskogar i flera länder i Centraleuropa. Mycket pekar på att granskogar utanför kallare bergsområden inom bara ett fåtal år kan att försvinna.

I bergsmassivet Harz i norra Tyskland har skogsarbetarna fullt upp. Överallt står döda eller döende granar. Ofta är hela bergssidor täckta med gråbruna skelett av döda träd som gör ett spöklikt intryck.

De senaste tre åren har det varit rekordvarmt och rekordtorrt i stora delar av Tyskland och även i grannlandet Tjeckien. Träden försvagas av torkan, samtidigt som värmen gynnar barkborren som sprider sig i rekordfart.

– Det är tusentals barkborrar i varje träd, säger skogsarbetaren Alexander Pirchmoser uppgivet.

Han visar hur träden är alldeles uttorkade och inte längre kan producera kåda som de behöver för att försvara sig mot barkborrarna.

Nyhet i Vetenskapsradion i P1 om att intresset för solceller växer snabbt i Nederländerna, efter en klimatdom tvingat regeringen att snabbt minska utsläppen av växthusgaser.

I Vetenskapsradions nyheter i P1: Vätgas har hyllats som framtidens miljövänliga bränsle men utvecklingen har gått trögt. Nu satsas det stort på vätgaslastbilar som bedömare tror kan innebära ett genombrott för vätgastekniken.

Philip Wagemann, vd på företaget E-cap mobility utanför Hamburg i Tyskland, berättar att målet är att den första vätgaslastbilen ska vara klar och i arbete i Hamburgs hamn i början av september nästa år.

Hans företag är med i ett projekt som går ut på att bygga om begagnade diesellastbilar till vätgasdrift.

Vi står tillsammans i en stor industrihall bredvid en isärplockad lastbil där dieselmotorn plockats bort. Istället ska den utrustas med bränsleceller, elmotorer och vätgastankar.

Den stora fördelen med vätgas kontra batteridrivna lastbilar är lägre vikt. För tunga transporter som går långa sträckor blir batterier helt enkelt för tunga.
Bland tillverkarna av nya lastbilar som tror på vätgas som bränsle finns bland annat världens största lastbilstillverkare Daimler, koreanska Hyundai samt amerikanska startupföretaget Nikola som räknar med att bara om ett par år kunna börja sälja vätgaslastbilar.

Enligt mobilitetsforskaren Ferdinand Dudenhöffer, professor vid universitetet i Duisburg-Essen så kommer vätgasen att komma, men för att det ska lyckas krävs fortfarande reglering av marknaden – alltså att den idag så billiga dieseln blir dyrare.

Vetandets värld i två delar om växtbaserad kost och elitidrott. Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer?

Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost.
En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som 2011 vann titeln Tysklands starkaste man och sedan flera år är vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom.
Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta.
Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen.

I Sverige betyder radon förhöjd risk att få lungcancer. I en rad spa-anläggningar i Tyskland och Österrike talar man istället om den eviga ungdomens källa och organiserar tågresor in i berget där strålningen är som högst. Nu har ett stort tyskt forskningsprojekt dragits igång för att en gång för alla reda ut om radon i små doser har dom positiva effekterna som spa-anläggningarna påstår. Reportage i Sveriges Radio P1.

I programmet hörs: Claudia Fournier, radonforskare vid GSI Helmholtzzentrum für Schwerionenforschung, Martin Offenbächer, chefsläkare vid Gasteiner Heilstollen i Österrike, Lars Barregård, seniorprofessor och miljömedicinexpert på Göteborgs universitet, Christof Erharter, hotellier Hotel Excelsior i Bad Gastein, Gerhard Röck, äger och driver Radon-Thermal-Dunstbad i Bad Gastein.

Programmets manus finns här!

För att få ner sjöfartens stora koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget – en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

En metod är en så kallad flettner-rotor som är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart, enligt Skysails VD Stephan Wrage. Ett 100 ton tungt fartyg går också att få upp i 8 knops fart med en 40 kvadratmeter stor drake.

I reportaget i Vetandets värld i P1 hörs bland annat Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på CO2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association.

Programmets manus finns här!

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i kampen mot klimatförändringarna. Många av metoderna kommer från Tyskland där civil olydnad har en lång tradition inom miljörörelsen. I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig mer än 1500 personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. Selma Richter, talesperson för Ende Gelände som organiserade massaktionen utanför Köln, förklarar att man driver på nedläggningen av kolkraft underifrån, och att det är en effektiv metod eftersom det betyder ekonomisk skada för bolagen som utvinner kol. Den här typen av aktioner i civil olydnad kommer att bli vanligare i framtiden, spår Dieter Rucht, professor i sociologi i Berlin, som i årtionden studerat sociala rörelser. Att den här rörelsen är så stark just i Tyskland beror bland annat på en sund skepsis mot staten, säger Stellan Vinthagen, som är både aktivist och professor i sociologi. Han innehar en särskild professur inriktad just på motstånd och civil olydnad vid University of Massachusetts Amherst. Reportage i Sveriges Radio.

Programmets manus finns här!

En våg av miljölagstiftning sköljer över den internationella sjöfarten, något som satt hela branschen i kraftig gungning. Nya utsläppsregler för svavel från fartyg som träder i kraft i januari 2020 kan få stor påverkan på den globala sjötrafiken. Fartygsägare kommer bli tvungna att använda ett renare bränsle som kan bli mer än dubbelt så dyrt – och därmed driva upp priset för transporter världen över.

Reportage i SR:s miljöprogram Klotet.

Här finns programmets manus!

Beror sommarens rekordvärme på klimatförändringarna? Den frågan ställer sig många – och den går att svara på. För de senaste åren har den forskning som kan koppla ihop enskilda väderfenomen med ett av människan orsakat varmare klimat utvecklats med stormsteg.

Vetandets värld i Sveriges Radio P1. Medverkande: Martin Hedberg, meteorolog, Geert Jan van Oldenborgh, forskare vid kungliga nederländska meteorologiska institutet, Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI.

Läs programmets manus här!