Unikt vikingatida fynd i Estland

posted in: | 0

Vetenskapsradion historia: Det kallas för århundradets fynd i Estland, resterna av två välbevarade båtgravar från 700-talet som hittats i byn Salme på Ösel. Kvarlevorna efter 40 fallna skandinaviska krigare vittnar om att de föll i en hård strid och sedan begravdes med rika gåvor i form av jaktfalkar, hundar, spelpjäser och vapen. Reportage för Vetenskapsradion Historia där arkeologerna bakom fyndet i Estland intervjuas.

– Sannolikt rör det sig om skandinaviska krigare som ville avkräva tribut av Ösels befolkning, men som stötte på hårt motstånd och dog i en våldsam strid, berättar arkeologen Ragnar Saage.


Grekisk kris slår mot fornlämningar

posted in: Grekland | 0

Vetenskapsradion nyheter: Den ekonomiska krisen i Grekland drabbar även landets arkeologi och fornlämningar. Pengabristen leder till minskade öppettider på museer, inga pengar till utgrävningar, mindre pengar till underhåll av känsliga monument och fler stölder av arkeologiska föremål. Så kan den mycket dystra situationen sammanfattas.

Reportage i Vetenskapsradion Historia om problemen för fornlämningarna i Grekland


Massgrav från slaget vid Lützen grävs ut

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter / Vetenskapsradion Historia i P1: I Tyskland har arkeologer precis inlett utgrävningen av en unik massgrav från slaget vid Lützen. Fynd av massgravar från trettioåriga kriget är ovanliga, och det här är första gången som en hittats från just slaget vid Lützen. Vid slaget 1632, som var ett av de blodigaste under det trettioåriga kriget, dog sveriges kung Gustav II Adolf. Hans öde är välkänt – men i och med fyndet av massgraven hoppas arkeologerna nu få veta mer om de upp till 10 000 vanliga soldater som mötte döden på slagfältet.

Lyssna: Vetenskapsradion: Historia


Den turkiske gästarbetaren fyller 50 år

posted in: Tyskland | 0

Vetenskapsradion Historia i P1: Det har gått 50 år sedan de första turkiska gästarbetarna kom till Tyskland. Nu i slutet av oktober rullade ett första tåg in på spår 11 på Münchens järnvägsstation. Tåget kom hela vägen från Istanbul och ombord fanns hundratals förväntansfulla unga turkiska gästarbetare som alla drömde om att tjäna bra pengar i de västtyska industrierna. Det här blev startskottet på ett förhållande som inte alltid har varit så lätt.

Till Vetenskapsradion Historia

Lyssna: Vetenskapsradion: Historia


Människa och neandertalare hade sex

posted in: Tyskland | 0

De flesta av oss idag levande människor har gener i oss som vi fått från neandertalaren, eftersom människor och neandertalare fick barn med varandra. Det står klart efter att forskare den 7 maj presenterade en detaljerad kartläggning av vår närmsta släktings genmaterial. Bakom upptäckten står den svenske genetikern Svante Pääbo. Upptäckten fick mycket stor uppmärksamhet och jag rapporterades bland annat med reportage i SR:s Vetandets Värld samt i Vetenskapsradions nyheter.

► Lyssna på reportaget i Vetandets Värld om Svante Pääbos jätteupptäckt

Svante Pääbo och hans forskningsobjekt, Neandertalaren
Svante Pääbo och hans forskningsobjekt, Neandertalaren

– Om man har sin genetiska bakgrund i Europa-Asien har man ett litet bidrag från neandertalarna. 2-4 procent av genomet kommer från neandertalaren. Det innebär att det finns ett litet bidrag bland människor idag från den här tidigare människoformen. Om man så vill är neandertalarna inte helt utdöda, utan de lever vidare lite grann i vissa människor idag, säger Svante Pääbo, vid Max Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig i Tyskland.

För ett drygt år sedan presenterades ett första utkast av neandertalarnas genom, alltså hela dess arvsmassa. Nu har forskarna nått längre i kartläggningen och kunnat jämföra neandertalarnas DNA med idag levande människors.

För första gången ser man då bevis för att vi alltså har beblandat oss med vår närmsta släkting neandertalaren och tillsammans med dem fått barn. Det innebär en radikalt ny bild av människans evolution. Den populäraste evolutionsteorin fram tills idag har varit att alla idag levande människor har ett gemensamt urspung i Afrika – den så kallade out-of-africa-teorin. Men den är alltså delvis felaktig.

Det är dock bara människor med sitt ursprung i Europa och Asien som bär på gener från vår mer primitiva släkting. Afrikaner har inte blandat sig med neandertalaren. Forskarna tror därför att beblandningen skedde för ungefär 50 000 år sen, alltså strax efter det att den moderna människan lämnade Afrika.

– Så allting tyder på att det här är ett tidigt bidrag som förmodligen hände i mellersta östern, spekulerar vi, och när moderna människor kommer ut ur Afrika, de som sen kommer att befolka hela Asien och Europa, säger Svante Pääbo.

Kartläggningen innebär också att forskarna nu kan se exakt vad som skiljer den moderna människan från neandertalaren.

– Och där presenterar vi en lista på de 20 toppkandidaterna vi har. Där finns en gen, RUNX2, som påverkar skelettutveckling i kraniet och i bröstkorgen, på ett sätt som nästan påminner lite om de skillnader som finns i neandertalare och moderna människor, säger Svante Pääbo.

Våra närmaste människosläktingar neandertalarna dog ut för 30 000 år sen ungefär. Men inte riktigt ändå. Ny forskning visar att lite av dem finns i de flesta av oss moderna människor. Vår art och neandertalarna fick barn ihop och arvet lever kvar än idag. I Vetandets värld träffar vi Svante Pääbo, svensk forskare vid Max-Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig, som arbetat med genanalyserna av ben från neandertalare.

Buddhastatyerna i Bamiyandalen

posted in: | 0

I Bamiyandalen i Afghanistan ligger idag resterna efter världens två största buddhastatyer nedanför nischerna där de en gång stod, mer än åtta år efter det att talibanerna sprängde dem i luften våren 2001.

► Lysssa på reportaget

Blick ut ur nischen där världens en gång största buddhastaty stod
Blick ut ur nischen där världens en gång största buddhastaty stod

Vad ska hända med resterna? Kommer statyerna att byggas upp eller inte?

I ett reportage för Vetenskapsradion Historia i P1 besökte jag Bamiyandalen för att ta reda på om det är möjligt att bygga upp statyerna igen eller inte. Tekniken finns – men åsikterna går isär om det är rätt eller inte. Afghanistans kulturministerium, UNESCO, utländska experter – och inte minst Bamiyan-dalens invånare själva – alla har de vitt skilda ideer om vad som bör ske med de cirka 25 000 fragment som de en gång så ståtliga buddhorna idag består av.

Reportaget sändes första gången den 3 december 2009 och i repris den 25 juli 2010.

Fler reportage från Afghanistan här!

Räddningen av gamla stan i Kabul

posted in: | 0

Efter årtionden av krig och förfall hade ett av Kabuls äldsta kvarter, Murad Khane, begravts under två meter sopavfall och historiskt värdefulla byggnader rasade ihop på löpande band och eller höggs upp till ved. En gång vackra köpmanhus och lyxiga bostäder har genom krig och fattigdom förvandlats till ett slumområde. Lika bra att riva, tyckte många, men nu återuppstår området igen tack vare ett omfattande renoveringsarbete.  Idag sjuder gatorna i Kabuls hjärta av återvunnet självförtroende.

Två byggjobbare vid restaureringen av ett tvåhundra år gammalt karavanseri i Kabul.
Två byggjobbare vid restaureringen av ett tvåhundra år gammalt karavanseri i Kabul.

► Hör reportaget om gamla stan i Kabul som sändes i Sveriges Radio P1 den 13 april kl 12.10

Läs mer här på SR Vetenskapsradions hemsida

Samtliga mina reportage från Afghanistan finns här!

Musikarkeolog blåser liv i utdöda kulturer

posted in: Tyskland | 0

Sändes måndagen den 14 september 2009 i Vetandets Värld i Sveriges Radio P1.

► Hör tyske musikarkeologen Arne Adje Both blåsa i diverse bisarra instrument

Musikarkeologen Arne Adje Both
Musikarkeologen Arne Adje Both

Att som arkeolog inte bry sig om och studera gamla musikinstrument – det är som att betrakta ett folk som dövt och stumt – så resonerar den tyske musikarkeologen Arne Adje Both. Med hjälp av
tusentals år gamla instrument som är bisarrt formade som mytiska väsen och demoner från Amerika långt före spanjorernas ankomst, blåser han liv i utdöda kulturer.

Sedan mitten på 1800-talet har europeiska museer samlat på sig urgamla musikinstrument från olika expeditioner runtom i Amerika. Men instrumenten har sen mest glömts bort och legat och samlat damm i någon låda. Några verkligt seriösa försök att blåsa liv i dom har inte gjorts förrän först på senare år. Nu har man också med hjälp av datortomografi undersökt hur hur musikinstrumenten verkligen fungerar och är byggda.

Neandertalarnas arvsmassa kartlagd

posted in: Tyskland | 0

Sändes i Vetandets värld den 13 februari 2009.

► Hör reportaget om arbetet med att kartlägga arvsmassan här.

Vår närmaste släkting är neandertalmänniskan som dog ut för 30 000 år sedan. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av Svante Pääbo, för första gången lyckats återskapa neandertalarnas arvsmassa.

Detta har gjorts genom att undersöka miljontals små DNA-fragment från benbitar som hittats i grottor runtom i Europa.

Kartläggningen är en viktig milstolpe för förståelsen av hur människan utvecklats. Den som har lett projektet är svensken Svante Pääbo på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland.

– Vi är så nära släkt med varandra att du kan vara närmare släkt med neandertalarna än med mig, säger Svante Pääbo.

Till Vetenskapsradions hemsida.

1 2