SKB:s svarta svanar

posted in: | 0

Vetandets värld: I Tjajkovskij balett Svansjön förekommer en svart svan. Även inom kärnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan är ett uttryck för en oväntad händelse som får stor inverkan, men som är mycket svår att förutse. Den avslutande fjärde delen i Vetandets världs serie Atomnotan handlar om den allt större kostnaden för att ta hand om kärnkraftens avfall.

I flera reportage i serien atomnotan har vi de senaste dagarna berättat om det stora, dyra och komplicerade arbetet med att ta hand om arvet efter kärnkraften. Meningen är att hela detta mastodontarbete ska betalas av de som orsakar avfallet, det vill säga kärnkraftverkens ägare (Vattenfall, Fortum, Eon). För att klara av det här äger de tillsammans bolaget SKB – Svensk kärnbränslehantering. Det är SKB som forskar fram de metoder som krävs, som bygger de olika slutförvaren och samordnar hela arbetet.


Avgift till kärnavfallsfonden kan behöva 5-faldigas

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter: Den svenska kärnkraftindustrin kan behöva betala fem gånger så mycket pengar som den gör idag för att stå för kärnkraftens framtida avvecklingskostnader. Det visar beräkningar som Vetenskapsradion låtit göra. Och med en avgift som verkligen skulle täcka kärnkraftens slutnota, då riskerar flera svenska reaktorer att bli olönsamma.


Avvecklingen av kärnkraften allt dyrare

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter: Kostnaderna för att riva de svenska kärnkraftverken kan vara grovt underskattade. Men även resten av företaget SKBs avvecklingsprojekt, där det handlar om att kapsla in kärnbränslet och bygga ett slutförvar, kan bli mycket dyrare än i de senaste beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar att kalkylerna hittills legat för lågt.

– Tittar man tillbaks så är det uppenbart för oss att SKB inte har tagit ut svängarna tillräckligt eller haft en tillräcklig fantasi eller vad det nu är. De har legat för lågt helt enkelt i bedömningen av de möjliga osäkerheter som kan få upp kostnaderna i projektet, säger Björn Hedberg, chef på enheten för finansiell kontroll hos Strålsäkerhetsmyndigheten, till vetenskapsradion.

Vi har bland annat jämfört hur kostnaderna utvecklats hos flera andra kärnkraftsländer.

Lyssna: Kostnaden stiger för kärnkraftsavvecklingen


Onkalo – Finlands slutförvarsgrotta

posted in: | 0

Vetandets värld: Finland planerar att göra sig av med sitt använda kärnbränsle på samma sätt som i Sverige: genom att gräva ned det 400 meter under mark. Onkalo heter testanläggningen i sydvästra Finland där försök nu pågår med att placera de kopparkapslar som ska innesluta det utbrända kärnavfallet. Men det spruckna berget ställer till problem. Vattenflöde gör stora delar av berget olämpligt som slutförvar. Reportage i vetandets värld i serien atomnotan.

Lyssna: Vetandets värld : Onkalo – finlands slutförvarsgrotta 20130226 12:10


Miljarder saknas för rivning av kärnkraftverk

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter: Kostnaden för att riva de svenska kärnkraftverken när de tjänat ut är enligt Vetenskapsradions beräkningar kraftigt underskattad. Vetenskapsradion har tittat på vad rivningar av kärnkraftverk kostat i andra länder, både i Europa och USA, och vår sammanställning av rivningskostnader visar att det kan saknas så mycket som 50 miljarder kronor för att riva Sveriges kärnkraftverk. Grafik över kostnader för vad det kostat att riva reaktorer i USA finns här.

Lyssna: Miljarder saknas för svensk kärnkraftsrivning


Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt

posted in: | 0

Vetandets värld: Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas – och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år.

Lyssna: Vetandets värld : Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än bygga nytt 20130225 12:10


Kritik mot SKB:s slutförvarslösning för lågaktivt avfall

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. När de svenska kärnkraftverken rivs så planerar Svensk Kärnbränslehantering, SKB, att förvara rivningsskrotet, bland annat reaktortankarna, i ett bergrum i Forsmark cirka 100 meter under havet. Sen lämnas de där och kommer på sikt att börja läcka radioaktivitet efter att bergrummet stängts, en metod som nu får kritik av flera experter.

Lyssna: Kritik mot hur rivningsskrot ska slutförvaras


Hur man river ett kärnkraftverk

posted in: | 0

Vetandets värld. Det tar längre tid att riva ett kärnkraftverk än det tar att bygga. Det radioaktiva skrotet måste tas om hand och 100 000-tals ton betong och metallskrot måste kontrolleras att det är garanterat fritt från strålning. I hela världen finns idag mer än 125 reaktorer som väntar på att rivas eller som har börjat monteras ned. I Sverige står Barsebäck på tur – en stålgrå koloss vid Salviken i södra Skåne. Men vart ska det radioaktiva rivningsavfallet ta vägen? Om detta handlar mitt reportage i Vetandets värld som är det första i serien atomnotan.


Svenska kärnkraftverk dåligt försäkrade

posted in: | 0

Vetenskapsradion nyheter. Nya hårdare, internationella försäkringsregler kan leda till mer än en fördubbling av försäkringskostnaderna för svenska kärnkraftverk. I Sverige avvaktar regeringen att införa de nya reglerna, men flera EU-länder har tröttnat på förseningarna i den internationella överenskommelsen och har nu på egen hand gått vidare och drivit igenom hårdare försäkringskrav.

Lyssna: Sverige väntar på gemensamma regler


Bråk om betalning för Ignalina-rivning

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. Det råder stora oklarheter om vem som ska betala för den rekorddyra rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, ett arbete som beräknas kosta 25 miljarder kronor och som bland annat Sverige är med och finansierar. Kärnkraftverket är av samma typ som Tjernobyl och nedläggningen var ett krav för att Litauen skulle få gå med i EU. I utbyte mot nedläggningen lovade EU att bekosta stora delar av rivningen. Men den har nu blivit så dyr att varken EU eller Litauen längre vill betala.

Lyssna: Försenad rivning

1 2