Fosforåtervinning på frammarsch
Klotet i P1. I Europa är trenden tydlig: mer av de värdefulla näringsämnena i våra exkrementer måste återvinnas. Det vill både konsumenter och EU. Däremot är inte alla länder säkra på att den svenska modellen med att lägga så rent avloppsslam som möjligt som gödsel på åkrarna är den bästa vägen att gå. Klotets reporter Marcus Hansson for till England och Slough utanför London, där man börjat återvinna fosfor i stor skala i en fosforreaktor på ett av företaget Thames Waters reningsverk. Reportage i vetenskapsradions program Klotet.
Landstingen satsar på konsultsjukvård
Vetandets värld i P1. Så kallade vårdlotsar, en slags coacher, för svårt sjuka kan dramatiskt minska vissa patienters användande av dyr sjukvård. Det menar konsultbolaget Health Navigator som säljer sin egenhändigt framtagna coach-metod till fem landsting i Sverige. Men på svenska universitet där man sedan många år forskat på olika former av coachstöd till svårt sjuka är man betydligt mindre säker på att coacherna faktiskt leder till minskat användande av vård. Till reportaget.
De dolda rummens kunskap
Vetandets värld i P1. Managementkonsulter får allt oftare i uppdrag att ta fram beslutsunderlag för politiker. Istället för att ge forskare på universitet i uppdrag att utreda viktiga frågor eller analysera effekterna av att privatisera en verksamhet så ges jobbet till privata konsultbyråer. Det här är ett demokratiproblem anser forskare som tycker att det blir svårare att granska var uppgifter kommer ifrån. Kunskapen blir inlåst, anser de. Till reportaget.
Hamburg Hafencity tål att översvämmas
Klotet i P1. En stad där man redan börjat bygga hus och nya kvarter med tanke på framtida översvämningshot är Hamburg i norra Tyskland. I den nybyggda och mycket påkostade stadsdelen Hafencity har man istället för en hög försvarsmur som skydd mot vinterstormarna byggt hela stadsdelen så att den ska tåla att svämmas över.
Ända hit räckte vattnet den 6 december förra året, berättar André Stark, presstalesman för lyxstadsdelen Hafencity, och pekar med handen mot sin egen näsa.
Vi står tillsammans på de så kallade Marco Polo-terasserna, omgivna av lunchlediga kontorsmänniskor som njuter av sommarsolen. Men då, den 6 december, när orkanen Xaver piskade Hamburg så låg hela den här platsen alltså under vatten, ända upp till André Starks näsa. Vilket betyder drygt 7 meter över normalnivån och 170 centimeter över marken vi står på.
Den blinda tron på kall fusion
Reportageserie i tre delar i Vetandets värld, i Medierna i P1 samt i P1 Morgon och Vetenskapsradions nyhetssändningar.
2011 påstod italienaren Andrea Rossi att hans apparat kan alstra energi genom kall fusion. Han lyckades få flera välrenommerade svenska forskare att skriva positivt om hans teknik. Hanno Essén, lektor på KTH och dåvarande ordförande i skeptikerföringen Vetenskap och folkbildning, och fysikern Sven Kullander, ordförande i Kungliga vetenskapsakademiens energiutskott, får mäta på utsidan av maskinen och drar slutsatsen att den troligen drivs av en okänd kärnteknisk reaktion. Samtidigt skriver journalisten Mats Lewan på Ny Teknik många positiva artiklar om Andrea Rossis apparat.
I en serie reportage granskar jag på uppdrag av vetenskapsradion Andrea Rossis påstådda mirakelmaskin och de svenska forskarna och journalisternas agerande som har gett Rossi positiv uppmärksamhet.
Vetandets värld del 1: Den blinda tron på kall fusion
Vetandets värld del 2: Negativa mätresultat publicerades aldrig
Vetandets värld del 3: Svenska forskare på bjudresa kring e-katalysator
Medierna i P1: Medier blir medspelare i misstänkt energibluff
Insekter som mat och föda
Reportage i vetenskapsradions miljöprogram Klotet. Kan mer insekter på våra tallrikar minska vårt ätandes klimatpåverkan? Djungelbokens Mowgli är skeptisk till att äta myror – men det är inte FN – dom säger nu att vi ska äta mer insekter – eftersom insekternas klimatbelastning är långt mindre än kossors och kycklingars. Nästa vecka drar en stor konferens igång i Nederländerna som handlar just om det här, hur insekter de kommande åren förväntas bli ett allt vanligare inslag i vår kost – till konferensen kommer flera hundratals deltarare från mer än 40 länder – för det är ju så att det redan äts mycket insekter i nästan alla länder på jorden. Det stora undantaget är västvärlden. Men nu satsas mer och mer resurser på att odla insekter i industriell skala.
Tuppen etiskt problem för äggindustrin
Vetandets värld i P1. Tuppar värper inga ägg. Därför dödas sju miljoner nykläckta tuppkycklingar varje år i Sverige. Nu söker forskare en väg runt äggindustrins etiska dilemma. Det finns en förhoppning att få slut på dödandet av tuppkycklingarna, men än så länge finns inget sätt att bestämma kön före kläckning. Forskarna vill utveckla teknik för mammografiundersökning av ägg för att kunna sortera bort tupparna. Ekologiska jordbruk i Tyskland satsar redan idag på en solidarisk äggskatt som kan bekosta tuppkycklingarnas uppväxt i stället för att avliva dem. En tredje väg är kostgjorda ägg som ett företag i Kalifornien nu storsatsar på.
Varannan påskkyckling dödas
Vetandets värld i P1. 
Inom uppfödningen av värphöns dödas alla hankycklingar direkt efter kläckning. De gula kycklingarna som vi förknippar med påsktider anses inte duga till köttproduktion.
Börje Hjalmarsson är verkställande direktör på kläckeriet Gimranäs i Herrljunga. Redan som elvaåring började han att föda upp kycklingar. Då fanns hundratals kläckerier i Sverige. Med dagens storskaliga produktion finns bara två stora fabriker kvar.
Efter att de 40 gram lätta kycklingarna krupit ur sina ägg och torkat sina fjädrar hamnar de på ett löpande band. Där sorteras hankycklingarna bort, transporteras till ett gaskabinett och avlivas. Anledningen är att de inte kan lägga ägg och anses vara för dyra att föda upp för köttproduktion.
Heta Linjen
P3 Dokumentär. I september 1982 samlas ett tusental unga i Rålambshovsparken i Stockholm. Under sommaren har de fått kontakt med varandra via den så kallade Heta Linjen. Det är tonåringar som hittat en metod att ringa gruppsamtal gratis över telenätet. Nu har man stämt träff via heta linjen. Men polisen oroas över de oplanerade sammankomsterna och kallar in piketstyrkan och hundpatruller.
Trots kritik så startar nu statliga Televerket snart officiella Heta linjer över hela landet – samtidigt som allt högljuddare kritiker pekar på att linjen kan kopplas till våldtäkter, spritlangning, knark och koppleri och att den bör stängas ned eftersom den är omoralisk.
Hälsofarlig blyåtervinning drabbar miljoner
Vetenskapsradion Klotet. ”Hemmagjord” återvinning av bly ifrån gamla bilbatterier är ett växande miljöproblem i många fattiga länder. När batterierna bryts upp på bakgårdar och mitt inne i vanliga bostadsområden kan det giftiga blydammet spridas bland kringboende och drabba framförallt barn. Reportage i vetenskapsradions miljöprogram Klotet i P1.