Hamburg vill återkommunalisera kraftnät

posted in: Tyskland | 0

Vetenskapsradions nyheter. Statliga Vattenfall kan förlora de lönsamma el- och fjärrvärmenäten i Tysklands näst största stad Hamburg. Det efter att det i en folkomröstning i Hamburg igår blev ett mycket knappt ja till att staden från nästa år ska försöka köpa tillbaka näten från Vattenfall. Folkomröstningen gäller alla kraftnät: gas, el och fjärrvärme. Gasnätet ägs och drivs av Eon.

–> Reportage i Klotet i P1
–> Nyhet i vetenskapsradions sändningar

Omröstningen i Hamburg är en del av en våg av återkommunaliseringar av el- och gasnät som drar genom Tyskland, bra för både den tyska energiomställningen och kommuners ekonomi, enligt forskare, men dåligt för stora kraftbolag som Vattenfall.

Först efter en lång rösträkningsrysare stod det klart att kampanjen för att staden Hamburg ska försöka köpa tillbaka kraftnäten från Vattenfall vunnit. ”Vårt Hamburg, vårt nät”, jublades det på ja-kampanjens valvaka.

Även i Berlin, där Vattenfall också äger och driver kraftnäten, kommer en liknande folkomröstning att hållas i november, opinionsundersökningar pekar på att det även där blir ja till återköp.

Återköp är en bra affär för Hamburg, det hävdar forskarna Kurt Berlo och Oliver Wagner, båda från Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi och som i 20 år forskat på återkommunalisering av el- och gasnät.

– I den meningen är energi en bra affär och man kan tjäna bra pengar på det i Hamburg, säger forskarna.


Tyskt 5-våningshus byggt helt i trä

posted in: | 0


Vetenskapsradions nyheter. I tyskland har ett flerfamiljshus i fem våningar byggts helt i trä – utan lim, färg, plastskikt eller isolering. Istället för lim och spik hålls hela huset ihop av träpluggar som svällt fast och därmed gör konstruktionen stabil. Matthias Korff, som byggt huset och själv bor i det, hoppas nu att det ska hjälpa till att minska fördomarna om att trä inte duger som byggmaterial i höghus.

Hela konstruktionen består av 30 centimeter tjocka träplattor som satts ihop av korslagda gran- och furuplankor. De har sen bundits samman med hjälp av genomgående bokträpluggar som svällt fast så att plattorna blir ytterst stabila, helt utan lim och isolering alltså. Tekniken är inte ny, men det här är första gången den använts i ett så pass stort hus.


Hotad artrikedom i Georgien

posted in: | 0

Klotet i P1. När Sovjetunionen föll blev priset för Georgien högt. Skyhög arbetslöshet, närapå anarki och krig med Ryssland ledde till stora förluster av naturvärden. Skogsskövling, tjuvjakt och miljöutsläpp. Idag är situationen något bättre, men ett nytt stort hot är den snabba ekonomiska utvecklingen i grannlandet Turkiet. 100-tals vattenkraftsdammar planeras nu i Georgien för att ge ström åt turkarna. Ibland i nationalparker och skyddade områden som är hem för sällsynta djur. Reportage i Klotet i P1.

Lyssna: Georgien – en hotad hotspot


Dålig ekonomi hotar kärnkraftverk i USA

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. Mer än var tredje amerikansk kärnreaktor hotas av nedläggning på grund av dålig ekonomi, det visar en färsk rapport. USA är idag det land i världen som har i särklass flest kärnkraftreaktorer men bara under de senaste 6 månaderna har fyra reaktorer överaskande lagts ner på grund av att de blivit för dyra att laga eller driva vidare.

– Att driva gamla kärnkraftreaktorer blir i USA en ekonomiskt allt mer osäker affär, säger Mark Cooper, ekonomianalytiker vid Vermont Law School i USA, som sedan många år studerar kärnkraftverks ekonomi.

I sin senaste rapport konstaterar han att 38 av 100, alltså mer än var tredje kärnreaktor i USA, uppvisar en rad riskfaktorer som pekar på att de kan tvingas till tidigarelagd nedläggning, helt enkelt eftersom de annars kan bli för dyra att hålla igång. Bara det senaste halvåret har fyra kärnkraftreaktorer lagts ner i USA, och fem planerade effektuppgraderingar har ställts in. De viktigaste orsakerna till den dåliga ekonomin är att kärnkraftverken blir allt äldre och därmed måste repareras för mångmiljardbelopp, samtidigt som olyckor som den i Fukushima lett till nya krav på dyrbara säkerhetssystem. Samtidigt konkurrerar kärnkraften med alltmer billig naturgas, vind och solkraft.


Forskning för tryggare trängsel på konserter

posted in: | 0


Vetenskapsradions nyheter. Så här i sommartid är det många som går på konserter och får smaka på trängseln framme vid scenen. Och med tusentals åhörare kan det gå snett och leda till att personer kläms ihjäl eller skadas. Men trots riskerna så är kunskapen om när trängsel uppstår i en folksamling och hur stor kapacitet en anläggning verkligen klarar av dålig. Ett tyskt forskningprojekt vill nu ändra på det – bland annat genom ett rekordstort experiment där mer än 600 personer stängdes in i trånga utrymmen. Nyhetsinslag för vetenskapsradions nyheter.

Det här experimentet är en del av en stor tysk satsning på så kallad civil säkerhetsforskning – med målet att minska skador i samband med stora folksamlingar. Många minns olyckan sommaren 2010 då 21 ungdomar klämdes till döds i en gångtunnel i staden Duisburg i samband med technofesten Love Parade – mycket på grund av att organisatörerna hade underskattat behovet av plats.


Tysk centrifug ska förbättra rymdvistelse

posted in: | 0
Den nya kortarmscentrifugen på Envihab i Köln

Vetenskapsradions nyheter. En centrifug som skapar konstgjord gravitation på den internationella rymdstationen ISS skulle kunna bespara astronauter flera timmars ansträngande träning varje dag. Hittills har centifruger varit för stora för att kunna skickas ut i rymden, men nu hoppas tyska rymdforskare att en liten och kompakt centrifug i framtiden kan bli verklighet, tack vare en ny forskningsanläggning för rymd- och flygmedicin i Köln. Reportage från invigningen av Envihab.


Supermikroskop ska ”filma” kemiska processer

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. Om några år hoppas forskare kunna fånga på film hur enskilda molekyler och till och med atomer interagerar med varandra. Förutsättningen för det är så kallade frielektronlasrar, ett slags supermikroskop som kan blicka in i materians allra innersta. I Hamburg i Tyskland pågår byggandet av den första stora frielektronlasern i Europa, och där svenska forskare bygger flera viktiga delar. Projektet, som är ett av de allra största forskningsatsningarna i Europa, med en prislapp på tio miljarder kronor, nådde förra veckan en viktig milstolpe i och med att grundkonstruktionen blev klar.


Slutförvarat atomskrot måste tas upp igen

posted in: Sverige | 0


Klotet i P1 samt vetenskapsradions nyheter: Flera tusen tunnor med radioaktivt avfall som var planerade att slutförvaras har visat sig innehålla stora mängder kvicksilver och andra vätskor. Något som inte är tillåtet i slutförvaret. Nu måste en anläggning för flera hundra miljoner kronor byggas för att öppna upp tunnorna och behandla avfallet, enligt Sven Ordéus som är vd på bolaget Svafo.

Hela reportaget på Klotets hemsida.

SVT följde upp min och Klotets nyhet, liksom även dansk radios nya vetenskapsprogram.


Crowdfunding finansierar ny forskning

posted in: USA | 0


Vetandets värld: De senaste åren har crowdfunding vuxit till ett jättefenomen. Det hela går ut på att presentera sitt projekt på en portal på nätet och sen kan privatpersoner donera pengar till projektet om de tycker att det är viktigt, intressant eller bara roligt. Allt från musikvideos till design av självlysande träd har sponsrats. Nu har även forskarvärlden fått upp ögonen för crowdfunding. I USA har flera forskningsprojekt kunnat dra in miljontals kronor i stöd från privatpersoner. Reportage i Vetandets värld i P1.


Open access gör forskningen tillgänglig för alla

posted in: | 0

Vetandets värld: Med våra skattepengar betalar vi för massor med forskning. Men det som forskarna kommer fram till måste vi betala en gång till för att få ta del av. Trots att vi redan betalat så måste vi betala igen. Hur kan det vara så dumt? Mitt reportage i Vetandets värld handlar om arbetet med att göra vetenskapliga resultat fritt tillgängliga och om open access, ett nytt sätt att sprida sina resultat som blivit allt mer populärt bland forskare.

80% av svenska vetenskapliga artiklar är inte fritt tillgängliga trots att de betalats med skattepengar. För att läsa artiklarna måste man köpa dyra prenumerationer. Ett problem inte minst för små forskningsintensiva företag som inte har råd att hålla sig med alla tidskrifter. Det för med sig att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas. Nu ökar kraven på att forskningsresultaten ska bli fritt tillgängliga och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år ett krav om forskningen finansierats med skattepengar.

I programmet medverkar arbetsmiljöforskaren Johanna Alkan Olsson från Lunds Universitet. Medicinforskaren- och grundaren av Research Gate, Ijad Madisch. Ulf Kronman som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access. Jonas Nordin på avdelningen för forskningsverksamhet på Kungliga biblioteket och Lars Bjørnshauge som leder det europeiska open access-samarbetet SPARC.


1 3 4 5 6 7 8 9 22