Ekot.Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall, som deltar i projektet, säger att självkörande bilar är en förutsättning för att uppnå nollvisionen – alltså att ingen människa ska omkomma i trafiken.
– Man ska vara väldigt försiktig med ordet paradigmskifte, men för en gångs skull så tror jag att vi råkar ut för det nu när vi får självkörande bilar. Om man tittar lite mer på sikt så är ju det här liksom lösningen på säkerhetsproblemet i transportsystemet, säger han.
Vetandets värld: Med våra skattepengar betalar vi för massor med forskning. Men det som forskarna kommer fram till måste vi betala en gång till för att få ta del av. Trots att vi redan betalat så måste vi betala igen. Hur kan det vara så dumt? Mitt reportage i Vetandets värld handlar om arbetet med att göra vetenskapliga resultat fritt tillgängliga och om open access, ett nytt sätt att sprida sina resultat som blivit allt mer populärt bland forskare.
80% av svenska vetenskapliga artiklar är inte fritt tillgängliga trots att de betalats med skattepengar. För att läsa artiklarna måste man köpa dyra prenumerationer. Ett problem inte minst för små forskningsintensiva företag som inte har råd att hålla sig med alla tidskrifter. Det för med sig att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas. Nu ökar kraven på att forskningsresultaten ska bli fritt tillgängliga och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år ett krav om forskningen finansierats med skattepengar.
I programmet medverkar arbetsmiljöforskaren Johanna Alkan Olsson från Lunds Universitet. Medicinforskaren- och grundaren av Research Gate, Ijad Madisch. Ulf Kronman som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access. Jonas Nordin på avdelningen för forskningsverksamhet på Kungliga biblioteket och Lars Bjørnshauge som leder det europeiska open access-samarbetet SPARC.
I krisens Grekland är det inte längre fråga om Brain Drain, utan man kan tala om en hjärnblödning – så drastiskt uttryckte sig en grekisk EU-parlamentariker om problemet med forskarflykt från sitt krisdrabbade land. Situationen för forskare där är ofta helt absurd. Universitet och forskningsinstitut har inte haft råd att betala elräkningarna på flera år, hela forskargrupper erbjuds jobb utomlands och det råder en djup modstulenhet inom landets forskarkår – som känner sig övergivna både av sina egna politiker och av Europa.
Reportage i Vetandets värld i P1
Grekland fryser utbetalningarna av sina medlemsavgifter till de europeiska forskningsorganisationerna ESA och Cern. Akut pengabrist ligger bakom beslutet. Vasilis Maglaris är Greklands högsta ansvariga tjänsteman för forskningsfrågor och säger till Vetenskapsradion att han stoppar utbetalningarna tills den så kallade trojkan (EU, ECB och IMF) har beslutat om ytterligare nödlån för Grekland.
– Vi håller på pengarna, åtminstone tills vi fått ett positivt svar av trojkan.
Vasilis Maglaris, som nyligen tillträtt posten som chefstjänsteman för forskningsfrågor, kommer från universitetsvärlden där han, precis som alla forskare i landet, nyligen fick sin lön sänkt med 30 procent. I det sammanhanget säger han att det känns moraliskt felaktigt att betala ut tiotals miljoner euro av skattebetalarnas pengar till de här internationella samarbetena.
Trots beslutet att lägga ner all kärnkraft i Tyskland till år 2022 så finns det en försiktig framtidsoptimism inom den tyska kärnkraftsbranschen. Vid en mässa i Stuttgart låg fokus på hur de nedlagda kärnkraftverken nu ska rivas och hur allt det radioaktiva skrotet ska tas om hand – ett jättearebete som kommer att ta årtionden. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter.
Längre reportage i Klotet i P1 om delvis samma ämne.
Vetandets Värld i P1: I maj är det tre år sedan beskedet kom om att Lund får bygga den europeiska neutronforskningsanläggningen ESS, som förenklat kan kallas ett mångsidigt supermikroskop för att studera material på atomnivå. Men vad har hänt sedan dess? Först nästa år är det tänkt att själva byggandet av 15-miljarderskronormaskinen ska komma igång och det kommer att ta mer än 10 år innan den blir helt klar. Men redan nu så förbereder sig forskarsamhället för vad de kommer att använda maskinen till. Reportage i Vetandets värld.
Vetenskapsradions nyheter i P1: Den har inte börjat byggas än, jätteforskningsanläggningen ESS i Lund, men förberedelserna inom forskarsamhället för vad den skall användas till mer i detalj pågår för fullt. På en konferens i Berlin har hundratals forskare från olika länder och discipliner samlats för att diskutera vilka instrument som ska kopplas in till ”neutronkanonen”.
Vetenskapsradions nyheter: Ett digitalt bibliotek som ska innehålla alla världens böcker – och vara fritt tillgängligt för vem som helst på internet. Så ser planerna ut som en grupp vid Harvard-universitetet i USA arbetar med. Det är ett projekt som sker i konkurrens med google books – och planen är att hela mänskligheten ska få fri tillgång till hela världens samlade kulturarv.
Vetandets Värld i P1: Internet – Guttenberg: 1-0. Så sammanfattade en twitteranvändare det faktum att Tysklands försvarsminister i mars i år tvingades avgå efter att det framkommit att han klippt ihop hela sin doktorsavhandling från andra källor. Guttenberg nekade länge till anklagelserna, men tack vare frivilliga granskare som gick ihop på internet och ord för ord gick igenom ministerns avhandling och kunde visa varifrån han stulit sin text blev fusket till slut alltför uppenbart.
Granskningsmetoden har inneburit en revolution inom jakten på forskningsfusk och nu fortsätter granskningen av en rad andra avhandlingar.
Vetenskapsradions nyheter: I fredags beslutade högsta förvaltningsdomstolen att en läkare har rätt att skriva ut homeopatisk medicin till sina patienter. Beslutet som nu blir vägledande innebär att Sverige närmar sig många andra länder i Europa där homeopatin är på stark frammarsch. I bland annat Tyskland, där homeopatin grundades för drygt 200 år sedan, är det idag möjligt att låta försäkringskassan bekosta en del av behandlingen – trots att det saknas vetenskapliga bevis för att den fungerar.