Vetandets värld i P1. Tuppar värper inga ägg. Därför dödas sju miljoner nykläckta tuppkycklingar varje år i Sverige. Nu söker forskare en väg runt äggindustrins etiska dilemma. Det finns en förhoppning att få slut på dödandet av tuppkycklingarna, men än så länge finns inget sätt att bestämma kön före kläckning. Forskarna vill utveckla teknik för mammografiundersökning av ägg för att kunna sortera bort tupparna. Ekologiska jordbruk i Tyskland satsar redan idag på en solidarisk äggskatt som kan bekosta tuppkycklingarnas uppväxt i stället för att avliva dem. En tredje väg är kostgjorda ägg som ett företag i Kalifornien nu storsatsar på.
Varannan påskkyckling dödas
Vetandets värld i P1. 
Inom uppfödningen av värphöns dödas alla hankycklingar direkt efter kläckning. De gula kycklingarna som vi förknippar med påsktider anses inte duga till köttproduktion.
Börje Hjalmarsson är verkställande direktör på kläckeriet Gimranäs i Herrljunga. Redan som elvaåring började han att föda upp kycklingar. Då fanns hundratals kläckerier i Sverige. Med dagens storskaliga produktion finns bara två stora fabriker kvar.
Efter att de 40 gram lätta kycklingarna krupit ur sina ägg och torkat sina fjädrar hamnar de på ett löpande band. Där sorteras hankycklingarna bort, transporteras till ett gaskabinett och avlivas. Anledningen är att de inte kan lägga ägg och anses vara för dyra att föda upp för köttproduktion.
Överfiske i västafrika tre gånger mer omfattande än man tidigare trott
Vetenskapsradions nyheter. I den första vetenskapliga kartläggningen som gjorts över fiskfångster i Västafrika så har det visat sig att det fångats tre gånger mer fisk än man tidigare trott i den viktiga fiskenationen Senegal. De nya siffrorna ger en förklaring till varför fiskbestånden i den här delen av Atlanten minskat kraftigt de senaste åren, och belägg för att det pågår ett omfattande överfiske längs Afrikas kuster. Forskningen visar också att lokala, småskaliga fiskare står för en betydande del av problemet med överfiske. Förutom Vetenskapsradions nyheter även ett längre reportage i Vetandets värld.
Självstyrande bilar hett forskningsområde
Vetenskapsradions nyheter. Självstyrande så kallade autonoma bilar som kan ta sig fram helt själva i trafiken utan en människa bakom ratten är ett mycket hett forskningsområde och modeller som ska kunna ta över 90% av bilkörningen kan vara vara på marknaden inom bara tre till fyra år.
När tekniken utvecklas och tillåter bilen att ta över 100% av körningen kan det leda till att det skulle räcka med en tiondel så många bilar i samhället som idag, eftersom det blir enklare och billigare att dela bil med andra, det här pekar en rad nya studier på.
En självstyrande bil är en bil som tack vare kameror, gps och sensorer kan åka runt helt själv i trafiken, utan att en människa styr. Tekniken finns och tester har visat att den kan vara en både bättre och säkrare förare än en människa. Google som forskat mest på det här vill ha en färdig modell om bara 4 år. Biltillverkaren Tesla Motors i Kalifornien har sagt att de ska ha självstyrande bilar på marknaden ännu tidigare – 2016.
Underbart att slippa koncentrera sig på körningen, känner nog många. Men självstyrande bilar kan dessutom föra med sig att man slipper äga en egen bil eftersom bilen på kommando kommer hem till dig och plockar upp dig när du behöver den, säger marknadsanalytikern Alexander Hars i Tyskland, som driver sajten driverless car market watch.
Längre reportage om det här i Klotet.
Rättvisemärkt elektronik på frammarsch
Vetenskapsradions nyheter och Vetandets värld. Efter skandaler kring usla arbetsförhållanden i elektronikfabriker i Asien, där arbetare till och med tagit livet av sig, så har nu intresset för rättvisemärkt elektronik tagit fart. Men en rakt igenom rättvisetillverkad elektronikprodukt är mycket svår att ta fram, eftersom den innehåller mängder med delar från olika fabriker. Om ett par år kan dock en tysk datormus bli den första it-produkten där 100 % av delarna är kontrollerat rättvisetillverkade.
– Målet är att visa de stora tillverkarna av elektronikprodukter att det är möjligt att tillverka rättvis elektronik, säger Andreas Buchner som är miljöingenjör på det lilla tyska företaget Nager IT.
Han och hans kolleger har i fyra år arbetat med att ta fram en datormus som är rättvist tillverkad. Idag är drygt 2/3 av alla delkomponenter och råvaror som datormusen består av kontrollerat rättvisetillverkade tvärs igenom hela produktionskedjan. Det betyder att arbetarna som sätter ihop musen, dom som tillverkar de 100-tals delkomponenterna och de som jobbar i gruvor och dagbrott med utvinningen av de mer än 15 olika grundämnen och mineral som behövs, har en lön som går att leva på och att arbetsgivarna tar hänsyn till arbetsmiljöregler. Målet är att inom ett par år ha kontrollerat samtliga delar.
Slutförvarat atomskrot måste tas upp igen
Klotet i P1 samt vetenskapsradions nyheter: Flera tusen tunnor med radioaktivt avfall som var planerade att slutförvaras har visat sig innehålla stora mängder kvicksilver och andra vätskor. Något som inte är tillåtet i slutförvaret. Nu måste en anläggning för flera hundra miljoner kronor byggas för att öppna upp tunnorna och behandla avfallet, enligt Sven Ordéus som är vd på bolaget Svafo.
Hela reportaget på Klotets hemsida.
SVT följde upp min och Klotets nyhet, liksom även dansk radios nya vetenskapsprogram.
Kritik mot SKB:s slutförvarslösning för lågaktivt avfall
Vetenskapsradions nyheter. När de svenska kärnkraftverken rivs så planerar Svensk Kärnbränslehantering, SKB, att förvara rivningsskrotet, bland annat reaktortankarna, i ett bergrum i Forsmark cirka 100 meter under havet. Sen lämnas de där och kommer på sikt att börja läcka radioaktivitet efter att bergrummet stängts, en metod som nu får kritik av flera experter.
Finsk uranfabrik i startgroparna
Vetenskapsradions nyheter. I Finland står vad som kommer att bli hela Europas största fabrik för uranutvinning precis i startgroparna, en fyndighet som när den nu finns också måste utnyttjas, enligt Leif Rosenback som är teknisk direktör på Talvivaaragruvan i Finland. Han visar runt bland rör och cisterner i det som är en nästan helt färdigbyggd uranfabrik. Anläggningen är en del av den omstridda Talvivaaragruvan i mellersta Finland där en gruvdamm brast i höstas. Här används så kallad biolakning, att med hjälp av naturligt förekommande bakterier och syra utvinna metaller ur malmen.
Klimatvänlig lyxturism – går det?
5-stjärnigt hotell med miljövänligt koncept
Turism för med sig stora miljöproblem, inte minst i Grekland där mer än 16 miljoner besökare varje år ska duscha, äta, resa och få plats på stränderna tillsammans med äggläggande sköldpaddor. Men just nu sker försök att skapa en mer hållbar turism i landet. För Klotet i P1:s räkning besökte jag den superlyxiga resorten Costa Navarino i sydvästra Grekland. Idag finns där en femstjärnig lyxanläggning och det finns planer för ytterligare fyra. Med en budget på mer än en miljard euro så är det Greklands största turistprojekt idag och ett av de största i hela Medelhavsområdet. Men framförallt är det en hotellanläggning med ett uttalat miljötänk. Frågan är om det är detta som är framtiden även för charterturismen.
Kampen om Kongos mineraler
Klotet i P1: Utan de viktiga grundämnena tenn, tantal och wolfram stannar våra mobiltelefoner och datorer. Många av mineralerna finns i stora mängder mitt i Afrikas hjärta – i Demokratiska republiken Kongo där mer än fem miljoner människor har dött i det som kallats för Afrikas världskrig och där massvåldtäkter blivit ett fruktat vapen. Och det är delvis på grund av konfliktmineral som kriget i Kongo har kunnat fortsätta. Tack vare dessa får olika väpnade grupperna en stadig inkomstkälla att köpa nya vapen för. Men nu pågår flera försök att genom certifiering och ursprungsmärkning stoppa handeln. Reportage i Klotet tillsammans med Peter Bjurbo.