Vetandets värld i P1: Pearson är världens största utbildningsföretag och levererar allt från skolböcker till hela läroplaner. Men företaget får nu kritik för sin allt tyngre roll i amerikanska skolor. Där kräver lärare och föräldrar stopp för testandet som de anser skadar skolan.

– Det duger inte att vara bäst i din skola eller ens i din stad. Nu gäller det att kunna konkurrera med elever från hela världen, säger Amar Kumar, utbildningsexpert på företaget Pearson.
Han anser att vi måste finna sätt att bli mer konkurrenskraftiga. Därför är en av Pearsons viktigaste produkter standardiserade prov. Där kan elevernas provresultat också användas för att bedöma lärarna. Men när lärarnas omdömen alltmer baseras på elevernas resultat så skapar det en ohälsosam miljö i skolan enligt Katie Zahedi, forskarassistent och rektor i New York i USA.

I USA läggs allt större vikt vid olika nationella prov. Men testandet gör inte att eleverna tar undervisningen på större allvar, utan verkar istället demoraliserande, förklarar Katie Zahedi. En kritik mot testandet är att det leder till ”teaching to the test” det vill säga att undervisningen kretsar alltmer kring att få bra resultat på proven.David Hursh, professor vid universitetet i Rochester i USA berättar att i vissa skolor ägnar eleverna nästan all undervisning åt att förbereda sig för de viktiga proven. Det blir inte tid över för annan undervisning.

Svein Sjöberg, professor på universitetet i Oslo, anser att OECD:s Pisa-prov skapar en panik som sen företag som Pearson utnyttjar för att sälja ”medicin” till de problem som Pisa pekar ut. Pisa-chefen Andreas Schleicher, känner inte igen sig i kritiken och berättar istället om hur han och OECD nu planerar att börja mäta både kreativitet och kunskap hos barn i fattiga länder som aldrig gått i skolan.

Sändes för första gången den 30 april 2015.

Vetandets värld i P1: Efter dåligt resultat i Pisa-testet satsar Norge på fler mätningar och utvärderingar av elever, lärare och rektorer. Finland som flera gånger vunnit Pisa-tävlingen har gått en annan väg. Där står lärarna för utvärderingen av eleverna.

– Jag är sint, arg på svenska, säger matematikläraren Eva Celine Jørgensen som jobbar på en skola i centrala Oslo.

Hon tycker att de ständiga mätningarna och utvärderingarna av skolan inkräktar på hennes frihet som lärare. Det tycker också lärarkollegan Simon Malkenes som nyligen skrivit boken ”Bakom fasaden i Oslos skolor”. Där skildrar han hur Pisa-chocken i Norge utnyttjades för att införa en skola med högre krav på mätbara resultat men som skadar fritt tänkande och lusten att lära.

Svein Sjøberg, professor på universitetet i Oslo, menar att OECD:s ekonomer och skolforskare drar helt olika slutsatser om den norska skolan.

I Vasa i Finland, där Michael Uljens, professor på Åbo akademi, menar att den liberala skolmodellen motverkar fritt tänkande och paradoxalt nog lett till en ”pedagogisk planekonomi” á la Sovjet. I Finland lämnar politikerna av tradition skolan ifred vilket betyder arbetsro.

I Finland finns heller knappt något fritt skolval. Därmed så har finska föräldrar heller inte blivit ”missnöjda kunder”, vilket skett i Sverige, enligt Micaela Romantschuk-Pietilä på finska Hem & Skola. Hon tycker att svenska föräldrar gnäller för mycket på skolan och istället borde fråga vad de kan hjälpa till med.

Sändes för första gången den 28 april 2015.

Vetandets värld i P1: Både forskare och konsulter anlitas för att försöka förbättra svenska skolelevers resultat. Med hjälp av lärdomar från konsultbolaget McKinsey hoppas skolor i 50 svenska kommuner att elevernas resultat ska förbättras. Det ska ske genom effektivare möten och mer lärarsamarbete som ska ge mer tid över till undervisning.

PRIO-projektet drogs igång av Stockholms stad, Sveriges kommuner och landsting och konsultbolaget McKinsey efter informella möten på bland annat Almedalsveckan. Utgångspunkten var McKinseys två mycket omtalade skolrapporter, som av oberoende forskare dömts ut som metodmässigt felaktiga, ovetenskapliga och farliga.

Konsulterna har utbildat så kallade förändringsledare, Anna Arkéus George är en av dem. Per-Arne Andersson är ansvarig för skolfrågor på SKL och tycker att samarbetet med konsulterna varit berikande för skolorna. Håkan Edman, grundskoledirektör, Stockholms stad, är övertygad om att PRIO kommer att leda till bättre elevresultat. Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Jönköping, oroas över bristen på vetenskaplighet i beskrivningen av PRIO-projektet, men kritiserar samtidigt för ovetenskaplighet i sitt eget skolutvecklingsprojekt, Modellskolan.

På Ribbaskolan i Gränna arbetar lärarna Helena Svanängen och Helen Molin med vetenskapliga verktyg för att förbättra undervisningen. Stefan Hopmann, utbildningshistoriker och professor vid universitetet i Wien i Österrike konstaterar att snabbt implementerade skolutvecklingsprojekt sällan ger långvariga effekter. Sverker Lindblad, professor vid Göteborgs universitet anser att McKinseys skolrapporter är bristfälliga och saknar vetenskapligt förhållningssätt.

Sändes för första gången den 20 april 2015.

Vetandets värld i P1: Två rapporter om skolan från konsultföretaget McKinsey & Company har fått mycket stor spridning bland politiker, forskare och lärare. I del två i serien Pisadoktrinen ställer vi frågan vad det är som gör de två rapporterna så speciella och hur banden mellan OECD:s mycket inflytelserika Pisa-prov och konsultbolaget ser ut.

”De som vet allra bäst vad som fungerar inom utbildning är konsultföretaget McKinsey och OECD:s Pisa. Vi alla är skyldiga de ett stort tack för allt det de gjort för våra barn”, anser Storbritanniens före detta utbildningsminister.

Pisa levererar mätdata över världens skolsystem. McKinsey i sin tur har använt den informationen för att skriva två mycket inflytelserika rapporter, där de självsäkert talar om vad som enligt dem gör skolsystem framgångsrika.

Forskaren Frank Coffield vid Institute of Education vid University of London sågar rapporterna och visar att de är metodmässigt felaktiga, saknar bevis för sina teser, har ett auktoritärt språk och eftersom de är ovetenskapliga är de också farliga, enligt honom. OECD:s Pisa-chef Andreas Schleicher som har skrivit ett mycket positivt förord till den första rapporten medger nu att metodiken i rapporterna är svag men står fast vid att de har ett värde i att ha gett nya perspektiv på skoldebatten.

Sverker Lindblad, pedagogikprofessor i Göteborg säger att McKinsey-rapporterna haft ett mycket stort inflytande över debatten i Sverige och att det är synd att det sker på bekostnad av annan akademisk kunskap inom området. Hjärnforskaren Martin Ingvar som i flera sammanhang hänvisat till McKinseys arbete förklarar det med att akademin misslyckats med att leverera det som beslutsfattarna behöver.

I programmet medverkar Andreas Schleicher, chef för OECD:s Pisa-undersökning, Heinz-Dieter Meyer, Pisa-kritiker vid State University of New York, Sverker Lindblad, professor i pedagogik i Göteborg, Martin Ingvar, hjärnforskare på KI, Mona Mourshed, konsult på McKinsey & Company och Frank Coffield, professor vid Institute of Education vid University of London.

Programmet sändes första gången den 2 april 2015.

Vetandets värld i P1: Pisa-provet har förvandlats till en global maktfaktor. Organisationen OECD som står bakom provet har konstaterat att 35 av 37 tillfrågade länder uppger att Pisa är betydelsefullt eller mycket betydelsefullt för deras skolpolitik. Men allt högljuddare kritiker anser att Pisas makt utnyttjas för starkt genom att OECD lägger sig i länders interna angelägenheter. Pisa skadar skolan, anser de.

OECD:s Pisa-test har blivit en global måttstock på hur ett lands skolsystem mår och den som håller i måttstocken heter Andreas Schleicher.

Han är chef för Pisa och har kallats för hela världens skolmagister och anses vara världens mäktigaste man inom utbildning. Med Pisa-resultaten i handen reser han jorden runt för att tala om för världens regeringar vad de kan göra för att förbättra sina skolsystem.

Men kritiker som Heinz-Dieter Meyer, Ulf P Lundgren och Paul Andrews anser att Pisa utnyttjar sin makt alldeles för starkt och att Andreas Schleicher gör grova förenklingar och jämförelser mellan länder som Pisa-resultaten inte har täckning för.

Pisa-provet som görs av 15-åringar i ett 70-tal länder ger mycket värdefull information om problem i skolan, men resultaten måste användas med försiktighet, anser Magnus Oskarsson som är projektledare för Pisa i Sverige.

Trots det fortsätter OECD att bygga ut det inflytande de fått genom Pisa. Flera länder har drabbats av så kallad Pisa-chock. Dåliga resultat eller vad som påståtts vara dåliga resultat har utlöst en våg av reformer och förändringar. Samtidigt pekar utbildningsforskare som Margareta Serder på hur krångliga provuppgifter och dåliga översättningar gör bedömningar mellan länder mycket vanskliga.

I programmet medverkar Andreas Schleicher, Pisa-chef, Heinz-Dieter Meyer, professor vid State University of New York, Ulf P Lundgren, professor i pedagogik i Uppsala samt skolverkets första generaldirektör, Margareta Serder, doktor i utbildningsvetenskap och vetenskaplig ledare för skolan i Skåne, Paul Andrews, professor i matematikens didaktik vid Stockholms universitet, Stefan Hopmann, utbildningshistoriker och professor vid universitetet i Wien, Jessica Sun, lärare vid internationell skola i Xián och före detta elev i Kina, Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet i Härnösand och ansvarig för Pisa-provet i Sverige.

Programmet sändes första gången den 31 mars 2015.