Vetenskapsradion nyheter. Nya hårdare, internationella försäkringsregler kan leda till mer än en fördubbling av försäkringskostnaderna för svenska kärnkraftverk. I Sverige avvaktar regeringen att införa de nya reglerna, men flera EU-länder har tröttnat på förseningarna i den internationella överenskommelsen och har nu på egen hand gått vidare och drivit igenom hårdare försäkringskrav.
Bråk om betalning för Ignalina-rivning
Vetenskapsradions nyheter. Det råder stora oklarheter om vem som ska betala för den rekorddyra rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, ett arbete som beräknas kosta 25 miljarder kronor och som bland annat Sverige är med och finansierar. Kärnkraftverket är av samma typ som Tjernobyl och nedläggningen var ett krav för att Litauen skulle få gå med i EU. I utbyte mot nedläggningen lovade EU att bekosta stora delar av rivningen. Men den har nu blivit så dyr att varken EU eller Litauen längre vill betala.
Kärnkraften tappar mark i Europa
Vetenskapsradions nyheter. Om mindre än 20 år kan kärnkraften i Europa till största delen ha försvunnit. En betydande del av reaktorerna börjar närma sig slutet på sin livslängd. Samtidigt byggs det idag i hela Europa bara 14 nya reaktorer. Det visar statistik och en sammanställning över samtliga europeiska reaktorer som Vetenskapsradion har gjort.
Finsk uranfabrik i startgroparna
Vetenskapsradions nyheter. I Finland står vad som kommer att bli hela Europas största fabrik för uranutvinning precis i startgroparna, en fyndighet som när den nu finns också måste utnyttjas, enligt Leif Rosenback som är teknisk direktör på Talvivaaragruvan i Finland. Han visar runt bland rör och cisterner i det som är en nästan helt färdigbyggd uranfabrik. Anläggningen är en del av den omstridda Talvivaaragruvan i mellersta Finland där en gruvdamm brast i höstas. Här används så kallad biolakning, att med hjälp av naturligt förekommande bakterier och syra utvinna metaller ur malmen.
Kärnkraftsavveckling en framtidsbransch
Trots beslutet att lägga ner all kärnkraft i Tyskland till år 2022 så finns det en försiktig framtidsoptimism inom den tyska kärnkraftsbranschen. Vid en mässa i Stuttgart låg fokus på hur de nedlagda kärnkraftverken nu ska rivas och hur allt det radioaktiva skrotet ska tas om hand – ett jättearebete som kommer att ta årtionden. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter.
Längre reportage i Klotet i P1 om delvis samma ämne.