Varannan påskkyckling dödas

posted in: | 0

Vetandets värld i P1. 3242839_2048_1152
Inom uppfödningen av värphöns dödas alla hankycklingar direkt efter kläckning. De gula kycklingarna som vi förknippar med påsktider anses inte duga till köttproduktion.

Börje Hjalmarsson är verkställande direktör på kläckeriet Gimranäs i Herrljunga. Redan som elvaåring började han att föda upp kycklingar. Då fanns hundratals kläckerier i Sverige. Med dagens storskaliga produktion finns bara två stora fabriker kvar.

Efter att de 40 gram lätta kycklingarna krupit ur sina ägg och torkat sina fjädrar hamnar de på ett löpande band. Där sorteras hankycklingarna bort, transporteras till ett gaskabinett och avlivas. Anledningen är att de inte kan lägga ägg och anses vara för dyra att föda upp för köttproduktion.

Reportage i Vetandets värld i P1.

Dålig ekonomi hotar kärnkraftverk i USA

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. Mer än var tredje amerikansk kärnreaktor hotas av nedläggning på grund av dålig ekonomi, det visar en färsk rapport. USA är idag det land i världen som har i särklass flest kärnkraftreaktorer men bara under de senaste 6 månaderna har fyra reaktorer överaskande lagts ner på grund av att de blivit för dyra att laga eller driva vidare.

– Att driva gamla kärnkraftreaktorer blir i USA en ekonomiskt allt mer osäker affär, säger Mark Cooper, ekonomianalytiker vid Vermont Law School i USA, som sedan många år studerar kärnkraftverks ekonomi.

I sin senaste rapport konstaterar han att 38 av 100, alltså mer än var tredje kärnreaktor i USA, uppvisar en rad riskfaktorer som pekar på att de kan tvingas till tidigarelagd nedläggning, helt enkelt eftersom de annars kan bli för dyra att hålla igång. Bara det senaste halvåret har fyra kärnkraftreaktorer lagts ner i USA, och fem planerade effektuppgraderingar har ställts in. De viktigaste orsakerna till den dåliga ekonomin är att kärnkraftverken blir allt äldre och därmed måste repareras för mångmiljardbelopp, samtidigt som olyckor som den i Fukushima lett till nya krav på dyrbara säkerhetssystem. Samtidigt konkurrerar kärnkraften med alltmer billig naturgas, vind och solkraft.


Slutförvarat atomskrot måste tas upp igen

posted in: Sverige | 0


Klotet i P1 samt vetenskapsradions nyheter: Flera tusen tunnor med radioaktivt avfall som var planerade att slutförvaras har visat sig innehålla stora mängder kvicksilver och andra vätskor. Något som inte är tillåtet i slutförvaret. Nu måste en anläggning för flera hundra miljoner kronor byggas för att öppna upp tunnorna och behandla avfallet, enligt Sven Ordéus som är vd på bolaget Svafo.

Hela reportaget på Klotets hemsida.

SVT följde upp min och Klotets nyhet, liksom även dansk radios nya vetenskapsprogram.


Solenergi når grid parity i flera länder

posted in: | 0


Klotet i P1. Solceller har nu blivit så billiga att de i flera länder i världen är lönsamma att sätta upp helt utan subventioner. Det gäller till exempel Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA enligt nya rapporter. Nästa år beräknar Deutsche bank att även södra Tyskland når lönsam solkraft utan bidrag, sk ”Grid parity”. Reportage i Klotet i P1.

De senaste månaderna har flera investeringsbanker släppt rapporter där de skriver att det i soliga länder som Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA nu är möjligt att bygga kommersiella solcellsanläggningar utan subventioner. Det här kallas för ”grid parity”, när solel är lika billigt eller billigare att producera än konventionella elkällor som kol och kärnkraft.

Det är två länder som legat allra främst i den här solenergirevolutionen. Dels Kina som lyckas producera så billiga solceller att de flesta konkurrenterna i Europa gått i konkurs. Dels Tyskland som via miljardsubventioner drivit på solcellsmarknaden, men också elpriset för de tyska strömkonsumenterna.

Kostnaden för att finansiera de 1,3 miljoner solcellsanläggningarna och annan förnybar energi har lämpats över på elkunderna som via en särskilt avgift betalar 35 öre per kilowattimme på toppen av sin elräkning. En kostnad som dock bara är en bråkdel av stigande kostnader för kol och olja de senaste åren. För att bromsa den snabba utbyggnaden har tyska politiker sagt att det gäller att snabbt dra i ”Der Strompreisbremse” – elprisbromsen.

Lyssna: Solrevolution i Tyskland o Spanien

SKB:s svarta svanar

posted in: | 0

Vetandets värld: I Tjajkovskij balett Svansjön förekommer en svart svan. Även inom kärnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan är ett uttryck för en oväntad händelse som får stor inverkan, men som är mycket svår att förutse. Den avslutande fjärde delen i Vetandets världs serie Atomnotan handlar om den allt större kostnaden för att ta hand om kärnkraftens avfall.

I flera reportage i serien atomnotan har vi de senaste dagarna berättat om det stora, dyra och komplicerade arbetet med att ta hand om arvet efter kärnkraften. Meningen är att hela detta mastodontarbete ska betalas av de som orsakar avfallet, det vill säga kärnkraftverkens ägare (Vattenfall, Fortum, Eon). För att klara av det här äger de tillsammans bolaget SKB – Svensk kärnbränslehantering. Det är SKB som forskar fram de metoder som krävs, som bygger de olika slutförvaren och samordnar hela arbetet.


Avgift till kärnavfallsfonden kan behöva 5-faldigas

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter: Den svenska kärnkraftindustrin kan behöva betala fem gånger så mycket pengar som den gör idag för att stå för kärnkraftens framtida avvecklingskostnader. Det visar beräkningar som Vetenskapsradion låtit göra. Och med en avgift som verkligen skulle täcka kärnkraftens slutnota, då riskerar flera svenska reaktorer att bli olönsamma.


Avvecklingen av kärnkraften allt dyrare

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter: Kostnaderna för att riva de svenska kärnkraftverken kan vara grovt underskattade. Men även resten av företaget SKBs avvecklingsprojekt, där det handlar om att kapsla in kärnbränslet och bygga ett slutförvar, kan bli mycket dyrare än i de senaste beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar att kalkylerna hittills legat för lågt.

– Tittar man tillbaks så är det uppenbart för oss att SKB inte har tagit ut svängarna tillräckligt eller haft en tillräcklig fantasi eller vad det nu är. De har legat för lågt helt enkelt i bedömningen av de möjliga osäkerheter som kan få upp kostnaderna i projektet, säger Björn Hedberg, chef på enheten för finansiell kontroll hos Strålsäkerhetsmyndigheten, till vetenskapsradion.

Vi har bland annat jämfört hur kostnaderna utvecklats hos flera andra kärnkraftsländer.

Lyssna: Kostnaden stiger för kärnkraftsavvecklingen


100 meter högt vindkraftstorn i trä

posted in: Tyskland | 0

Vindkraftverkstorn byggda i trä kan göra vindkraften både billigare och effektivare. Istället för ståltorn som är svåra att transportera så kan träplattor som monteras på plats användas. Den tekniken testas nu i Hannover i Tyskland där ett 100 meter högt vindkraftsverktorn i trä är på väg att färdigställas. Reportage i Klotet i P1.


Full fart på energiomställningen i Tyskland

posted in: Tyskland | 0

Den tyska energiomställningen pågår för fullt. Die energiewende innebär att 80% av landets energiförsörjning ska vara förnybar år 2050, nu står den förnybara delen för ungefär en femtedel. Enligt motsvarigheten till det tyska naturvårsverket har stängningen av de första åtta reaktorerna inte lett till någon ökning av landets koldioxidutsläpp. Kärnkraften har ersatts främst av sol och vind, visar statistik sammanställd av bland andra den tyska kolindustrin och finansminisiteriet. Die Energiwende verkar alltså ha fungerat hittills, men fortfarande återstår en stor utmaning då den största delen av Tysklands elproduktion genereras av kolkraft. Reportage i P1:s milöprogram Klotet.


Kärnkraftsavveckling en framtidsbransch

posted in: Tyskland | 0

Trots beslutet att lägga ner all kärnkraft i Tyskland till år 2022 så finns det en försiktig framtidsoptimism inom den tyska kärnkraftsbranschen. Vid en mässa i Stuttgart låg fokus på hur de nedlagda kärnkraftverken nu ska rivas och hur allt det radioaktiva skrotet ska tas om hand – ett jättearebete som kommer att ta årtionden. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter.

Längre reportage i Klotet i P1 om delvis samma ämne.