Vetenskapsradion nyheter / Klotet i P1. Palmolja, ett billigt vegetabiliskt fett som används i många livsmedel och även i biobränslen, har fått hård kritik för att orsaka omfattande regnskogsskövling. Branschens svar har blivit att införa en hållbar standard för palmolja. Men nu kritiserar forskare strategin för att vara verkningslös i bevarandet av regnskogarna.
Teknik från helvetet gav nobelpris i Kemi
Vetandets värld. Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien. I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga.
Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik. Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det gick att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande regler. Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå. Ingen trodde dock på hans idéer och därför fick han heller inget jobb i Tyskland. Han vände Tyskland ryggen och hamnade till slut i Åbo i Finland. Det var också där, i sitt lilla studentrum, som han kom på nyckeln till hur ett mikroskop med tidigare oöverträffad förstoringsförmåga skulle kunna byggas.
Hans efternamn, Hell, ger en fingervisning om vad det handlar om: på tyska betyder hell ljus och tekniken bygger på att utnyttja enskilda molekylers förmåga att skicka ut ljus för att avbilda ett objekt. Att hell på engelska betyder helvete gjorde att tekniken, som till en början var krånglig att använda, fick smeknamnet teknik från helvetet.
Nobelpristippat osynlighetsmaterial
Metamaterial nämns oftast i samma andetag som Harry Potter och hans osynlighetskappa. En av upptäckarna av metamaterial, John Pendry, teoretisk fysiker vid Imperial College London, avslöjar också att den första presentationen av möjligheten att med hjälp av metamaterial bygga en yta som leder fotoner runt ett objekt, alltså en osynlighetskappa, var en medveten strategi för att fånga medias uppmärksamhet. Ett knep som visat sig mycket effektivt.
Forskning för tryggare trängsel på konserter
Vetenskapsradions nyheter. Så här i sommartid är det många som går på konserter och får smaka på trängseln framme vid scenen. Och med tusentals åhörare kan det gå snett och leda till att personer kläms ihjäl eller skadas. Men trots riskerna så är kunskapen om när trängsel uppstår i en folksamling och hur stor kapacitet en anläggning verkligen klarar av dålig. Ett tyskt forskningprojekt vill nu ändra på det – bland annat genom ett rekordstort experiment där mer än 600 personer stängdes in i trånga utrymmen. Nyhetsinslag för vetenskapsradions nyheter.
Det här experimentet är en del av en stor tysk satsning på så kallad civil säkerhetsforskning – med målet att minska skador i samband med stora folksamlingar. Många minns olyckan sommaren 2010 då 21 ungdomar klämdes till döds i en gångtunnel i staden Duisburg i samband med technofesten Love Parade – mycket på grund av att organisatörerna hade underskattat behovet av plats.
Slutförvarat atomskrot måste tas upp igen
Klotet i P1 samt vetenskapsradions nyheter: Flera tusen tunnor med radioaktivt avfall som var planerade att slutförvaras har visat sig innehålla stora mängder kvicksilver och andra vätskor. Något som inte är tillåtet i slutförvaret. Nu måste en anläggning för flera hundra miljoner kronor byggas för att öppna upp tunnorna och behandla avfallet, enligt Sven Ordéus som är vd på bolaget Svafo.
Hela reportaget på Klotets hemsida.
SVT följde upp min och Klotets nyhet, liksom även dansk radios nya vetenskapsprogram.
Avvecklingen av kärnkraften allt dyrare
Vetenskapsradions nyheter: Kostnaderna för att riva de svenska kärnkraftverken kan vara grovt underskattade. Men även resten av företaget SKBs avvecklingsprojekt, där det handlar om att kapsla in kärnbränslet och bygga ett slutförvar, kan bli mycket dyrare än i de senaste beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar att kalkylerna hittills legat för lågt.
– Tittar man tillbaks så är det uppenbart för oss att SKB inte har tagit ut svängarna tillräckligt eller haft en tillräcklig fantasi eller vad det nu är. De har legat för lågt helt enkelt i bedömningen av de möjliga osäkerheter som kan få upp kostnaderna i projektet, säger Björn Hedberg, chef på enheten för finansiell kontroll hos Strålsäkerhetsmyndigheten, till vetenskapsradion.
Vi har bland annat jämfört hur kostnaderna utvecklats hos flera andra kärnkraftsländer.
Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt
Vetandets värld: Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas – och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år.
Kritik mot SKB:s slutförvarslösning för lågaktivt avfall
Vetenskapsradions nyheter. När de svenska kärnkraftverken rivs så planerar Svensk Kärnbränslehantering, SKB, att förvara rivningsskrotet, bland annat reaktortankarna, i ett bergrum i Forsmark cirka 100 meter under havet. Sen lämnas de där och kommer på sikt att börja läcka radioaktivitet efter att bergrummet stängts, en metod som nu får kritik av flera experter.
Hur man river ett kärnkraftverk
[smoothgallery iframe=1 width=470 height=280 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff]
Vetandets värld. Det tar längre tid att riva ett kärnkraftverk än det tar att bygga. Det radioaktiva skrotet måste tas om hand och 100 000-tals ton betong och metallskrot måste kontrolleras att det är garanterat fritt från strålning. I hela världen finns idag mer än 125 reaktorer som väntar på att rivas eller som har börjat monteras ned. I Sverige står Barsebäck på tur – en stålgrå koloss vid Salviken i södra Skåne. Men vart ska det radioaktiva rivningsavfallet ta vägen? Om detta handlar mitt reportage i Vetandets värld som är det första i serien atomnotan.
Svenska kärnkraftverk dåligt försäkrade
Vetenskapsradion nyheter. Nya hårdare, internationella försäkringsregler kan leda till mer än en fördubbling av försäkringskostnaderna för svenska kärnkraftverk. I Sverige avvaktar regeringen att införa de nya reglerna, men flera EU-länder har tröttnat på förseningarna i den internationella överenskommelsen och har nu på egen hand gått vidare och drivit igenom hårdare försäkringskrav.