Klotet i P1. Formel E drog igång i år. Det är motsvarigheten till motorsportens elitserie Formel 1, fast de här bilarna susar fram i över 200 kilometer i timmen utan avgaser. Entusiasterna hoppas att det här ska bidra till elbilens allmänna acceptans även utanför tävlingsbanan. Deltävling nummer två i den här nya serien gick av stapeln i slutet av november i staden Putrajaya i Malaysia. Reportage från tävlingen i Malaysia i Klotet.
Hamburg vill återkommunalisera kraftnät
Vetenskapsradions nyheter. Statliga Vattenfall kan förlora de lönsamma el- och fjärrvärmenäten i Tysklands näst största stad Hamburg. Det efter att det i en folkomröstning i Hamburg igår blev ett mycket knappt ja till att staden från nästa år ska försöka köpa tillbaka näten från Vattenfall. Folkomröstningen gäller alla kraftnät: gas, el och fjärrvärme. Gasnätet ägs och drivs av Eon.
–> Reportage i Klotet i P1
–> Nyhet i vetenskapsradions sändningar
Omröstningen i Hamburg är en del av en våg av återkommunaliseringar av el- och gasnät som drar genom Tyskland, bra för både den tyska energiomställningen och kommuners ekonomi, enligt forskare, men dåligt för stora kraftbolag som Vattenfall.
Först efter en lång rösträkningsrysare stod det klart att kampanjen för att staden Hamburg ska försöka köpa tillbaka kraftnäten från Vattenfall vunnit. ”Vårt Hamburg, vårt nät”, jublades det på ja-kampanjens valvaka.
Även i Berlin, där Vattenfall också äger och driver kraftnäten, kommer en liknande folkomröstning att hållas i november, opinionsundersökningar pekar på att det även där blir ja till återköp.
Återköp är en bra affär för Hamburg, det hävdar forskarna Kurt Berlo och Oliver Wagner, båda från Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi och som i 20 år forskat på återkommunalisering av el- och gasnät.
– I den meningen är energi en bra affär och man kan tjäna bra pengar på det i Hamburg, säger forskarna.
Dålig ekonomi hotar kärnkraftverk i USA
Vetenskapsradions nyheter. Mer än var tredje amerikansk kärnreaktor hotas av nedläggning på grund av dålig ekonomi, det visar en färsk rapport. USA är idag det land i världen som har i särklass flest kärnkraftreaktorer men bara under de senaste 6 månaderna har fyra reaktorer överaskande lagts ner på grund av att de blivit för dyra att laga eller driva vidare.
– Att driva gamla kärnkraftreaktorer blir i USA en ekonomiskt allt mer osäker affär, säger Mark Cooper, ekonomianalytiker vid Vermont Law School i USA, som sedan många år studerar kärnkraftverks ekonomi.
I sin senaste rapport konstaterar han att 38 av 100, alltså mer än var tredje kärnreaktor i USA, uppvisar en rad riskfaktorer som pekar på att de kan tvingas till tidigarelagd nedläggning, helt enkelt eftersom de annars kan bli för dyra att hålla igång. Bara det senaste halvåret har fyra kärnkraftreaktorer lagts ner i USA, och fem planerade effektuppgraderingar har ställts in. De viktigaste orsakerna till den dåliga ekonomin är att kärnkraftverken blir allt äldre och därmed måste repareras för mångmiljardbelopp, samtidigt som olyckor som den i Fukushima lett till nya krav på dyrbara säkerhetssystem. Samtidigt konkurrerar kärnkraften med alltmer billig naturgas, vind och solkraft.
Vattenfalls litteraturfestival smutskastar konkurrenter
Kulturnytt i P1. Under slutet av april pågår energibolaget Vattenfalls läsdagar i Hamburg, en veckolång litteraturfestival där flera svenska författare deltar, och som som burit det statliga svenska bolagets namn sedan 2006. Men nu har litteraturfestivalen hamnat i blåsväder. Anledningen är att organisatören bakom Vattenfalls festival smutskastat en annan litteraturfestival som pågår samtidigt, och som lyft fram energibolagets miljöskadliga verksamhet.
Inslag i Kulturnytts sändningar.
SKB:s svarta svanar
[smoothgallery iframe=1 width=470 height=280 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff]
Vetandets värld: I Tjajkovskij balett Svansjön förekommer en svart svan. Även inom kärnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan är ett uttryck för en oväntad händelse som får stor inverkan, men som är mycket svår att förutse. Den avslutande fjärde delen i Vetandets världs serie Atomnotan handlar om den allt större kostnaden för att ta hand om kärnkraftens avfall.
I flera reportage i serien atomnotan har vi de senaste dagarna berättat om det stora, dyra och komplicerade arbetet med att ta hand om arvet efter kärnkraften. Meningen är att hela detta mastodontarbete ska betalas av de som orsakar avfallet, det vill säga kärnkraftverkens ägare (Vattenfall, Fortum, Eon). För att klara av det här äger de tillsammans bolaget SKB – Svensk kärnbränslehantering. Det är SKB som forskar fram de metoder som krävs, som bygger de olika slutförvaren och samordnar hela arbetet.
Avgift till kärnavfallsfonden kan behöva 5-faldigas
Vetenskapsradions nyheter: Den svenska kärnkraftindustrin kan behöva betala fem gånger så mycket pengar som den gör idag för att stå för kärnkraftens framtida avvecklingskostnader. Det visar beräkningar som Vetenskapsradion låtit göra. Och med en avgift som verkligen skulle täcka kärnkraftens slutnota, då riskerar flera svenska reaktorer att bli olönsamma.
Avvecklingen av kärnkraften allt dyrare
Vetenskapsradions nyheter: Kostnaderna för att riva de svenska kärnkraftverken kan vara grovt underskattade. Men även resten av företaget SKBs avvecklingsprojekt, där det handlar om att kapsla in kärnbränslet och bygga ett slutförvar, kan bli mycket dyrare än i de senaste beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar att kalkylerna hittills legat för lågt.
– Tittar man tillbaks så är det uppenbart för oss att SKB inte har tagit ut svängarna tillräckligt eller haft en tillräcklig fantasi eller vad det nu är. De har legat för lågt helt enkelt i bedömningen av de möjliga osäkerheter som kan få upp kostnaderna i projektet, säger Björn Hedberg, chef på enheten för finansiell kontroll hos Strålsäkerhetsmyndigheten, till vetenskapsradion.
Vi har bland annat jämfört hur kostnaderna utvecklats hos flera andra kärnkraftsländer.
Vätgas lagrar sol- och vindenergi
Ett av de centrala problemen med tysklands projekt att lägga ner kärnkraften och istället bygga ut förnyelsebar energi är att kunna lagra energi från sol- och vindkraft till dagar när solen inte lyser eller det råder stiltje. Nu sätts stort hopp till vätgas. Utanför staden Prenzlau finns nu en första testanläggning som tillverkar vätgas från vindkraft och som snart kommer att lagra vätgasen i de vanliga stadsgasnät som förser tyska hushåll med gas. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter i P1.