Teknik från helvetet gav nobelpris i Kemi

posted in: | 0

hellVetandets värld. Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien. I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga.

Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik. Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det gick att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande regler. Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå. Ingen trodde dock på hans idéer och därför fick han heller inget jobb i Tyskland. Han vände Tyskland ryggen och hamnade till slut i Åbo i Finland. Det var också där, i sitt lilla studentrum, som han kom på nyckeln till hur ett mikroskop med tidigare oöverträffad förstoringsförmåga skulle kunna byggas.

Hans efternamn, Hell, ger en fingervisning om vad det handlar om: på tyska betyder hell ljus och tekniken bygger på att utnyttja enskilda molekylers förmåga att skicka ut ljus för att avbilda ett objekt. Att hell på engelska betyder helvete gjorde att tekniken, som till en början var krånglig att använda, fick smeknamnet teknik från helvetet.


Tuppen etiskt problem för äggindustrin

posted in: | 0

ssssssVetandets värld i P1. Tuppar värper inga ägg. Därför dödas sju miljoner nykläckta tuppkycklingar varje år i Sverige. Nu söker forskare en väg runt äggindustrins etiska dilemma. Det finns en förhoppning att få slut på dödandet av tuppkycklingarna, men än så länge finns inget sätt att bestämma kön före kläckning. Forskarna vill utveckla teknik för mammografiundersökning av ägg för att kunna sortera bort tupparna. Ekologiska jordbruk i Tyskland satsar redan idag på en solidarisk äggskatt som kan bekosta tuppkycklingarnas uppväxt i stället för att avliva dem. En tredje väg är kostgjorda ägg som ett företag i Kalifornien nu storsatsar på.


Varannan påskkyckling dödas

posted in: | 0

Vetandets värld i P1. 3242839_2048_1152
Inom uppfödningen av värphöns dödas alla hankycklingar direkt efter kläckning. De gula kycklingarna som vi förknippar med påsktider anses inte duga till köttproduktion.

Börje Hjalmarsson är verkställande direktör på kläckeriet Gimranäs i Herrljunga. Redan som elvaåring började han att föda upp kycklingar. Då fanns hundratals kläckerier i Sverige. Med dagens storskaliga produktion finns bara två stora fabriker kvar.

Efter att de 40 gram lätta kycklingarna krupit ur sina ägg och torkat sina fjädrar hamnar de på ett löpande band. Där sorteras hankycklingarna bort, transporteras till ett gaskabinett och avlivas. Anledningen är att de inte kan lägga ägg och anses vara för dyra att föda upp för köttproduktion.

Reportage i Vetandets värld i P1.

Självstyrande bilar förändrar trafiken

posted in: | 0

P1100955Vetandets värld i P1. Bilar som kör sig själva har potentialen att ändra på många grundläggande förhållanden för hur vi förflyttar oss. När datorer tar över styrningen av bilarna så kan det minska köer, utsläpp, olyckor och stress hos förarna. En självstyrande bil behöver ingen förare. Sensorer, kameror och GPS-mottagare gör att bilen kan ta sig fram på alla vägar helt utan mänsklig inblandning. Det är alltså inte bara en form av autopilot. I princip kan man bygga en bil helt utan ratt och gaspedal.

Nu slåss biltillverkarna om att bli först med olika varianter av självstyrning, men sökmotorföretaget Google leder fortfarande racet. De har redan kört motsvarande 20 varv runt jorden med sina självstyrande bilar utan att krocka en enda gång.


Nobelpristippat osynlighetsmaterial

posted in: | 0

Robert Schittny på KIT i Karlsruhe
Vetandets värld och Vetenskapsradions nyheter. En het nobelpriskandidat i år är så kallade metamaterial – material som har egenskaper som inte återfinns i naturen. Det kändaste exemplet är osynlighetsmaterial som kan leda ljus eller radiovågor runt ett objekt så att det inte syns. Nu kommer de första produkterna som använder sig av metamaterial-teknik.

Metamaterial nämns oftast i samma andetag som Harry Potter och hans osynlighetskappa. En av upptäckarna av metamaterial, John Pendry, teoretisk fysiker vid Imperial College London, avslöjar också att den första presentationen av möjligheten att med hjälp av metamaterial bygga en yta som leder fotoner runt ett objekt, alltså en osynlighetskappa, var en medveten strategi för att fånga medias uppmärksamhet. Ett knep som visat sig mycket effektivt.


Crowdfunding finansierar ny forskning

posted in: USA | 0


Vetandets värld: De senaste åren har crowdfunding vuxit till ett jättefenomen. Det hela går ut på att presentera sitt projekt på en portal på nätet och sen kan privatpersoner donera pengar till projektet om de tycker att det är viktigt, intressant eller bara roligt. Allt från musikvideos till design av självlysande träd har sponsrats. Nu har även forskarvärlden fått upp ögonen för crowdfunding. I USA har flera forskningsprojekt kunnat dra in miljontals kronor i stöd från privatpersoner. Reportage i Vetandets värld i P1.


Open access gör forskningen tillgänglig för alla

posted in: | 0

Vetandets värld: Med våra skattepengar betalar vi för massor med forskning. Men det som forskarna kommer fram till måste vi betala en gång till för att få ta del av. Trots att vi redan betalat så måste vi betala igen. Hur kan det vara så dumt? Mitt reportage i Vetandets värld handlar om arbetet med att göra vetenskapliga resultat fritt tillgängliga och om open access, ett nytt sätt att sprida sina resultat som blivit allt mer populärt bland forskare.

80% av svenska vetenskapliga artiklar är inte fritt tillgängliga trots att de betalats med skattepengar. För att läsa artiklarna måste man köpa dyra prenumerationer. Ett problem inte minst för små forskningsintensiva företag som inte har råd att hålla sig med alla tidskrifter. Det för med sig att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas. Nu ökar kraven på att forskningsresultaten ska bli fritt tillgängliga och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år ett krav om forskningen finansierats med skattepengar.

I programmet medverkar arbetsmiljöforskaren Johanna Alkan Olsson från Lunds Universitet. Medicinforskaren- och grundaren av Research Gate, Ijad Madisch. Ulf Kronman som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access. Jonas Nordin på avdelningen för forskningsverksamhet på Kungliga biblioteket och Lars Bjørnshauge som leder det europeiska open access-samarbetet SPARC.


SKB:s svarta svanar

posted in: | 0

Vetandets värld: I Tjajkovskij balett Svansjön förekommer en svart svan. Även inom kärnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan är ett uttryck för en oväntad händelse som får stor inverkan, men som är mycket svår att förutse. Den avslutande fjärde delen i Vetandets världs serie Atomnotan handlar om den allt större kostnaden för att ta hand om kärnkraftens avfall.

I flera reportage i serien atomnotan har vi de senaste dagarna berättat om det stora, dyra och komplicerade arbetet med att ta hand om arvet efter kärnkraften. Meningen är att hela detta mastodontarbete ska betalas av de som orsakar avfallet, det vill säga kärnkraftverkens ägare (Vattenfall, Fortum, Eon). För att klara av det här äger de tillsammans bolaget SKB – Svensk kärnbränslehantering. Det är SKB som forskar fram de metoder som krävs, som bygger de olika slutförvaren och samordnar hela arbetet.


Onkalo – Finlands slutförvarsgrotta

posted in: | 0

Vetandets värld: Finland planerar att göra sig av med sitt använda kärnbränsle på samma sätt som i Sverige: genom att gräva ned det 400 meter under mark. Onkalo heter testanläggningen i sydvästra Finland där försök nu pågår med att placera de kopparkapslar som ska innesluta det utbrända kärnavfallet. Men det spruckna berget ställer till problem. Vattenflöde gör stora delar av berget olämpligt som slutförvar. Reportage i vetandets värld i serien atomnotan.

Lyssna: Vetandets värld : Onkalo – finlands slutförvarsgrotta 20130226 12:10


Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt

posted in: | 0

Vetandets värld: Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas – och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år.

Lyssna: Vetandets värld : Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än bygga nytt 20130225 12:10


1 2 3 4