Hamburg vill återkommunalisera kraftnät

posted in: Tyskland | 0

Vetenskapsradions nyheter. Statliga Vattenfall kan förlora de lönsamma el- och fjärrvärmenäten i Tysklands näst största stad Hamburg. Det efter att det i en folkomröstning i Hamburg igår blev ett mycket knappt ja till att staden från nästa år ska försöka köpa tillbaka näten från Vattenfall. Folkomröstningen gäller alla kraftnät: gas, el och fjärrvärme. Gasnätet ägs och drivs av Eon.

–> Reportage i Klotet i P1
–> Nyhet i vetenskapsradions sändningar

Omröstningen i Hamburg är en del av en våg av återkommunaliseringar av el- och gasnät som drar genom Tyskland, bra för både den tyska energiomställningen och kommuners ekonomi, enligt forskare, men dåligt för stora kraftbolag som Vattenfall.

Först efter en lång rösträkningsrysare stod det klart att kampanjen för att staden Hamburg ska försöka köpa tillbaka kraftnäten från Vattenfall vunnit. ”Vårt Hamburg, vårt nät”, jublades det på ja-kampanjens valvaka.

Även i Berlin, där Vattenfall också äger och driver kraftnäten, kommer en liknande folkomröstning att hållas i november, opinionsundersökningar pekar på att det även där blir ja till återköp.

Återköp är en bra affär för Hamburg, det hävdar forskarna Kurt Berlo och Oliver Wagner, båda från Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi och som i 20 år forskat på återkommunalisering av el- och gasnät.

– I den meningen är energi en bra affär och man kan tjäna bra pengar på det i Hamburg, säger forskarna.


Dålig ekonomi hotar kärnkraftverk i USA

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. Mer än var tredje amerikansk kärnreaktor hotas av nedläggning på grund av dålig ekonomi, det visar en färsk rapport. USA är idag det land i världen som har i särklass flest kärnkraftreaktorer men bara under de senaste 6 månaderna har fyra reaktorer överaskande lagts ner på grund av att de blivit för dyra att laga eller driva vidare.

– Att driva gamla kärnkraftreaktorer blir i USA en ekonomiskt allt mer osäker affär, säger Mark Cooper, ekonomianalytiker vid Vermont Law School i USA, som sedan många år studerar kärnkraftverks ekonomi.

I sin senaste rapport konstaterar han att 38 av 100, alltså mer än var tredje kärnreaktor i USA, uppvisar en rad riskfaktorer som pekar på att de kan tvingas till tidigarelagd nedläggning, helt enkelt eftersom de annars kan bli för dyra att hålla igång. Bara det senaste halvåret har fyra kärnkraftreaktorer lagts ner i USA, och fem planerade effektuppgraderingar har ställts in. De viktigaste orsakerna till den dåliga ekonomin är att kärnkraftverken blir allt äldre och därmed måste repareras för mångmiljardbelopp, samtidigt som olyckor som den i Fukushima lett till nya krav på dyrbara säkerhetssystem. Samtidigt konkurrerar kärnkraften med alltmer billig naturgas, vind och solkraft.


Slutförvarat atomskrot måste tas upp igen

posted in: Sverige | 0


Klotet i P1 samt vetenskapsradions nyheter: Flera tusen tunnor med radioaktivt avfall som var planerade att slutförvaras har visat sig innehålla stora mängder kvicksilver och andra vätskor. Något som inte är tillåtet i slutförvaret. Nu måste en anläggning för flera hundra miljoner kronor byggas för att öppna upp tunnorna och behandla avfallet, enligt Sven Ordéus som är vd på bolaget Svafo.

Hela reportaget på Klotets hemsida.

SVT följde upp min och Klotets nyhet, liksom även dansk radios nya vetenskapsprogram.


Vattenfalls litteraturfestival smutskastar konkurrenter

posted in: | 0

Kulturnytt i P1. Under slutet av april pågår energibolaget Vattenfalls läsdagar i Hamburg, en veckolång litteraturfestival där flera svenska författare deltar, och som som burit det statliga svenska bolagets namn sedan 2006. Men nu har litteraturfestivalen hamnat i blåsväder. Anledningen är att organisatören bakom Vattenfalls festival smutskastat en annan litteraturfestival som pågår samtidigt, och som lyft fram energibolagets miljöskadliga verksamhet.

Inslag i Kulturnytts sändningar.

Lyssna: Vattenfalls litteraturfestival smutskastar konkurrenter


Solenergi når grid parity i flera länder

posted in: | 0


Klotet i P1. Solceller har nu blivit så billiga att de i flera länder i världen är lönsamma att sätta upp helt utan subventioner. Det gäller till exempel Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA enligt nya rapporter. Nästa år beräknar Deutsche bank att även södra Tyskland når lönsam solkraft utan bidrag, sk ”Grid parity”. Reportage i Klotet i P1.

De senaste månaderna har flera investeringsbanker släppt rapporter där de skriver att det i soliga länder som Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA nu är möjligt att bygga kommersiella solcellsanläggningar utan subventioner. Det här kallas för ”grid parity”, när solel är lika billigt eller billigare att producera än konventionella elkällor som kol och kärnkraft.

Det är två länder som legat allra främst i den här solenergirevolutionen. Dels Kina som lyckas producera så billiga solceller att de flesta konkurrenterna i Europa gått i konkurs. Dels Tyskland som via miljardsubventioner drivit på solcellsmarknaden, men också elpriset för de tyska strömkonsumenterna.

Kostnaden för att finansiera de 1,3 miljoner solcellsanläggningarna och annan förnybar energi har lämpats över på elkunderna som via en särskilt avgift betalar 35 öre per kilowattimme på toppen av sin elräkning. En kostnad som dock bara är en bråkdel av stigande kostnader för kol och olja de senaste åren. För att bromsa den snabba utbyggnaden har tyska politiker sagt att det gäller att snabbt dra i ”Der Strompreisbremse” – elprisbromsen.

Lyssna: Solrevolution i Tyskland o Spanien

Samtal i Studio 1 om allt billigare solceller

posted in: Tyskland | 0

Medverkan i Studio 1. Att producera el genom solceller har i vissa länder blivit så billigt att det kan gå runt utan subventioner. Det gäller soliga länder som till exempel Italien, Indien, Mexiko, Kina och Spanien, men kan även bli verklighet i det lite mindre soliga Tyskland redan nästa år enligt beräkningar från flera investmentbanker. Samtal i Studio 1 med anledning av Klotet-reportage.

Lyssna: Att producera el genom solceller har i vissa länder blivit billigt

SKB:s svarta svanar

posted in: | 0

Vetandets värld: I Tjajkovskij balett Svansjön förekommer en svart svan. Även inom kärnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan är ett uttryck för en oväntad händelse som får stor inverkan, men som är mycket svår att förutse. Den avslutande fjärde delen i Vetandets världs serie Atomnotan handlar om den allt större kostnaden för att ta hand om kärnkraftens avfall.

I flera reportage i serien atomnotan har vi de senaste dagarna berättat om det stora, dyra och komplicerade arbetet med att ta hand om arvet efter kärnkraften. Meningen är att hela detta mastodontarbete ska betalas av de som orsakar avfallet, det vill säga kärnkraftverkens ägare (Vattenfall, Fortum, Eon). För att klara av det här äger de tillsammans bolaget SKB – Svensk kärnbränslehantering. Det är SKB som forskar fram de metoder som krävs, som bygger de olika slutförvaren och samordnar hela arbetet.


Avgift till kärnavfallsfonden kan behöva 5-faldigas

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter: Den svenska kärnkraftindustrin kan behöva betala fem gånger så mycket pengar som den gör idag för att stå för kärnkraftens framtida avvecklingskostnader. Det visar beräkningar som Vetenskapsradion låtit göra. Och med en avgift som verkligen skulle täcka kärnkraftens slutnota, då riskerar flera svenska reaktorer att bli olönsamma.


Avvecklingen av kärnkraften allt dyrare

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter: Kostnaderna för att riva de svenska kärnkraftverken kan vara grovt underskattade. Men även resten av företaget SKBs avvecklingsprojekt, där det handlar om att kapsla in kärnbränslet och bygga ett slutförvar, kan bli mycket dyrare än i de senaste beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar att kalkylerna hittills legat för lågt.

– Tittar man tillbaks så är det uppenbart för oss att SKB inte har tagit ut svängarna tillräckligt eller haft en tillräcklig fantasi eller vad det nu är. De har legat för lågt helt enkelt i bedömningen av de möjliga osäkerheter som kan få upp kostnaderna i projektet, säger Björn Hedberg, chef på enheten för finansiell kontroll hos Strålsäkerhetsmyndigheten, till vetenskapsradion.

Vi har bland annat jämfört hur kostnaderna utvecklats hos flera andra kärnkraftsländer.

Lyssna: Kostnaden stiger för kärnkraftsavvecklingen