Dålig ekonomi hotar kärnkraftverk i USA

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. Mer än var tredje amerikansk kärnreaktor hotas av nedläggning på grund av dålig ekonomi, det visar en färsk rapport. USA är idag det land i världen som har i särklass flest kärnkraftreaktorer men bara under de senaste 6 månaderna har fyra reaktorer överaskande lagts ner på grund av att de blivit för dyra att laga eller driva vidare.

– Att driva gamla kärnkraftreaktorer blir i USA en ekonomiskt allt mer osäker affär, säger Mark Cooper, ekonomianalytiker vid Vermont Law School i USA, som sedan många år studerar kärnkraftverks ekonomi.

I sin senaste rapport konstaterar han att 38 av 100, alltså mer än var tredje kärnreaktor i USA, uppvisar en rad riskfaktorer som pekar på att de kan tvingas till tidigarelagd nedläggning, helt enkelt eftersom de annars kan bli för dyra att hålla igång. Bara det senaste halvåret har fyra kärnkraftreaktorer lagts ner i USA, och fem planerade effektuppgraderingar har ställts in. De viktigaste orsakerna till den dåliga ekonomin är att kärnkraftverken blir allt äldre och därmed måste repareras för mångmiljardbelopp, samtidigt som olyckor som den i Fukushima lett till nya krav på dyrbara säkerhetssystem. Samtidigt konkurrerar kärnkraften med alltmer billig naturgas, vind och solkraft.


Forskning för tryggare trängsel på konserter

posted in: | 0


Vetenskapsradions nyheter. Så här i sommartid är det många som går på konserter och får smaka på trängseln framme vid scenen. Och med tusentals åhörare kan det gå snett och leda till att personer kläms ihjäl eller skadas. Men trots riskerna så är kunskapen om när trängsel uppstår i en folksamling och hur stor kapacitet en anläggning verkligen klarar av dålig. Ett tyskt forskningprojekt vill nu ändra på det – bland annat genom ett rekordstort experiment där mer än 600 personer stängdes in i trånga utrymmen. Nyhetsinslag för vetenskapsradions nyheter.

Det här experimentet är en del av en stor tysk satsning på så kallad civil säkerhetsforskning – med målet att minska skador i samband med stora folksamlingar. Många minns olyckan sommaren 2010 då 21 ungdomar klämdes till döds i en gångtunnel i staden Duisburg i samband med technofesten Love Parade – mycket på grund av att organisatörerna hade underskattat behovet av plats.


Tysk centrifug ska förbättra rymdvistelse

posted in: | 0
Den nya kortarmscentrifugen på Envihab i Köln

Vetenskapsradions nyheter. En centrifug som skapar konstgjord gravitation på den internationella rymdstationen ISS skulle kunna bespara astronauter flera timmars ansträngande träning varje dag. Hittills har centifruger varit för stora för att kunna skickas ut i rymden, men nu hoppas tyska rymdforskare att en liten och kompakt centrifug i framtiden kan bli verklighet, tack vare en ny forskningsanläggning för rymd- och flygmedicin i Köln. Reportage från invigningen av Envihab.


Supermikroskop ska ”filma” kemiska processer

posted in: | 0

Vetenskapsradions nyheter. Om några år hoppas forskare kunna fånga på film hur enskilda molekyler och till och med atomer interagerar med varandra. Förutsättningen för det är så kallade frielektronlasrar, ett slags supermikroskop som kan blicka in i materians allra innersta. I Hamburg i Tyskland pågår byggandet av den första stora frielektronlasern i Europa, och där svenska forskare bygger flera viktiga delar. Projektet, som är ett av de allra största forskningsatsningarna i Europa, med en prislapp på tio miljarder kronor, nådde förra veckan en viktig milstolpe i och med att grundkonstruktionen blev klar.


Open access gör forskningen tillgänglig för alla

posted in: | 0

Vetandets värld: Med våra skattepengar betalar vi för massor med forskning. Men det som forskarna kommer fram till måste vi betala en gång till för att få ta del av. Trots att vi redan betalat så måste vi betala igen. Hur kan det vara så dumt? Mitt reportage i Vetandets värld handlar om arbetet med att göra vetenskapliga resultat fritt tillgängliga och om open access, ett nytt sätt att sprida sina resultat som blivit allt mer populärt bland forskare.

80% av svenska vetenskapliga artiklar är inte fritt tillgängliga trots att de betalats med skattepengar. För att läsa artiklarna måste man köpa dyra prenumerationer. Ett problem inte minst för små forskningsintensiva företag som inte har råd att hålla sig med alla tidskrifter. Det för med sig att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas. Nu ökar kraven på att forskningsresultaten ska bli fritt tillgängliga och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år ett krav om forskningen finansierats med skattepengar.

I programmet medverkar arbetsmiljöforskaren Johanna Alkan Olsson från Lunds Universitet. Medicinforskaren- och grundaren av Research Gate, Ijad Madisch. Ulf Kronman som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access. Jonas Nordin på avdelningen för forskningsverksamhet på Kungliga biblioteket och Lars Bjørnshauge som leder det europeiska open access-samarbetet SPARC.


Vattenfalls litteraturfestival smutskastar konkurrenter

posted in: | 0

Kulturnytt i P1. Under slutet av april pågår energibolaget Vattenfalls läsdagar i Hamburg, en veckolång litteraturfestival där flera svenska författare deltar, och som som burit det statliga svenska bolagets namn sedan 2006. Men nu har litteraturfestivalen hamnat i blåsväder. Anledningen är att organisatören bakom Vattenfalls festival smutskastat en annan litteraturfestival som pågår samtidigt, och som lyft fram energibolagets miljöskadliga verksamhet.

Inslag i Kulturnytts sändningar.

Lyssna: Vattenfalls litteraturfestival smutskastar konkurrenter


Radio mot folkmord

posted in: | 0

Medierna i P1. I april för 19 år sedan användes radiosändningar i rwandiska stationen RTLM för att piska upp en stämning och ett hat som ledde till folkmordet mot tutsier. Receptet var en förförisk blandning av musik, humor och hat. Men radio kan också användas för att bygga demokrati. I både Rwanda och grannlandet Demokratiska republiken Kongo drivs med pengar från bistånd och FN-systemet projekt för att få medier att spela en positiv roll. Reportage i Medierna i P1 tillsammans med Peter Bjurbo.

Lyssna: Aldrig mer – nu ska radion MOTVERKA folkmord

Solenergi når grid parity i flera länder

posted in: | 0


Klotet i P1. Solceller har nu blivit så billiga att de i flera länder i världen är lönsamma att sätta upp helt utan subventioner. Det gäller till exempel Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA enligt nya rapporter. Nästa år beräknar Deutsche bank att även södra Tyskland når lönsam solkraft utan bidrag, sk ”Grid parity”. Reportage i Klotet i P1.

De senaste månaderna har flera investeringsbanker släppt rapporter där de skriver att det i soliga länder som Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA nu är möjligt att bygga kommersiella solcellsanläggningar utan subventioner. Det här kallas för ”grid parity”, när solel är lika billigt eller billigare att producera än konventionella elkällor som kol och kärnkraft.

Det är två länder som legat allra främst i den här solenergirevolutionen. Dels Kina som lyckas producera så billiga solceller att de flesta konkurrenterna i Europa gått i konkurs. Dels Tyskland som via miljardsubventioner drivit på solcellsmarknaden, men också elpriset för de tyska strömkonsumenterna.

Kostnaden för att finansiera de 1,3 miljoner solcellsanläggningarna och annan förnybar energi har lämpats över på elkunderna som via en särskilt avgift betalar 35 öre per kilowattimme på toppen av sin elräkning. En kostnad som dock bara är en bråkdel av stigande kostnader för kol och olja de senaste åren. För att bromsa den snabba utbyggnaden har tyska politiker sagt att det gäller att snabbt dra i ”Der Strompreisbremse” – elprisbromsen.

Lyssna: Solrevolution i Tyskland o Spanien

Nederländsk atomsilo

posted in: | 0

Reportage i Klotet i P1. Ännu finns inget färdigt slutförvar för kärnavfall någonstans i världen, trots årtionden av forskning. Att bygga ett geologiskt slutförvar är ett komplicerat och mycket dyrbart projekt och i flera länder väljer man nu istället att skjuta på beslutet. I Spanien, Holland och Ungern byggs istället stora stabila hus, atomsilos, där bränslet kan förvaras under flera decennier. Hollands atomsilo skall målas i en stark orange färg som får en ny blekare nyans allt eftersom radioaktiviteten klingar av.

Lyssna: Olika sätt att förvara atomsopor


SKB:s svarta svanar

posted in: | 0

[smoothgallery iframe=1 width=470 height=280 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff]

Vetandets värld: I Tjajkovskij balett Svansjön förekommer en svart svan. Även inom kärnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan är ett uttryck för en oväntad händelse som får stor inverkan, men som är mycket svår att förutse. Den avslutande fjärde delen i Vetandets världs serie Atomnotan handlar om den allt större kostnaden för att ta hand om kärnkraftens avfall.

I flera reportage i serien atomnotan har vi de senaste dagarna berättat om det stora, dyra och komplicerade arbetet med att ta hand om arvet efter kärnkraften. Meningen är att hela detta mastodontarbete ska betalas av de som orsakar avfallet, det vill säga kärnkraftverkens ägare (Vattenfall, Fortum, Eon). För att klara av det här äger de tillsammans bolaget SKB – Svensk kärnbränslehantering. Det är SKB som forskar fram de metoder som krävs, som bygger de olika slutförvaren och samordnar hela arbetet.